EU:s åklagarmyndighet har i en jätterazzia i fyra länder avslöjat fusk på 600 miljoner euro ur EU:s budget och beslagtagit Lamborghinis, Rolexklockor och guld.
Men svenska politiker som är ledande på att klaga på fusk med EU-medel har sagt att EU-åklagare inte behövs. Först nu fem år efteråt när Sverige är ensam nejsägare tillsammans med Ungerns Viktor Orban vill regeringen vara med.
I torsdagens razzia ingrep EU-åklagarna mot en internationell liga med säte i Italien som specialiserat sig på att komma åt pengar från EU:s återhämtningsfond:
“The laundering of huge illicit profits carried out through a complex network of fictitious companies cleverly set up in Italy, Austria, Slovakia and Romania.”
Polisen rapporter om beslag av tillgångar som villor, lägenheter, kryptovaluta, Rolexklockor, guld, juveler, lyxbilar som Lamborghini, Porsche och Audi.
Redan 2009 skrevs det in i EU-fördragets artikel 86 möjligheten att inrätta en EU-åklagare med rätt att ingripa i alla medlemsländer mot korruption, bedrägerier, mutbrott, penningtvätt och momsfusk. Men när kommissionen lade fram lagförslaget 2013 ville Sverige inte vara med.
I stället ägnade sig svenska ministrar under flera års förhandlingar åt att försöka urholka EU-åklagarens befogenheter, utifrån den bekanta ryggmärksreflexen ”Svenska myndigheter vet bäst”. Och när förhandlingarna var klara 2017 tackade Sverige nej till att vara med.
Sexton medlemsländer valde ändå att inrätta åklagarmyndigheten i ett så kallat ”fördjupat samarbete”. 2021 kunde EU:s chefsåklagare Laura Kövesi sätta igång jakten på bovar som lurar till sig EU-miljarder.
EU:s åklagarmyndighet EPPO har på kort tid visat sig vara mycket framgångsrik. Med EU-åklagare i varje land som deltar i fuskjakten och kan samarbeta med polis i flera länder rapporteras om hur fusk för mångmiljardbelopp avslöjats under förra året:
”1 927 active investigations, for estimated damage of over €19.2 billion. With 139 indictments filed (over 50% more than in 2022), the EPPO started to bring more perpetrators of EU fraud to judgment in front of national courts. Ultimately, in line with the EPPO’s objective to focus on damage recovery, judges granted European Delegated Prosecutors freezing orders worth €1.5 billion, which is over four times more than in 2022.”
Samtidigt har Sverige år efter år röstat nej eller lagt ner i omröstningarna om ansvarsfrihet för EU-kommissionen med motiveringen att det görs för lite för att komma åt fusket med EU-budgeten.
– Sverige och Sveriges riksdag är eniga om att vi kommer rösta nej eftersom att det har utvecklats i fel riktning det senaste året, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Efterklokheten tog dock vid för de svenska politikerna när de märkte att alltfler EU-regeringar var på väg att ansluta sig till åklagarmyndigheten. Sverige var på väg att bli ensamt kvar utanför tillsammans med de illiberala EU-skeptiska regeringarna i Ungern och Polen.
I regeringsdeklarationen 2019 meddelade statsminister Stefan Löfven att regeringen nu ändrat sig och ville gå med i EU:s åklagarmyndighet.
Men den svenska långbänken fortsatte. En utredning tillsattes 2020 om vilka lagar som behövde förändras. I sina slutsatser föreslog den att Sverige skulle gå med i EPPO 1 mars 2022.
Därefter tillsattes ytterligare en utredning, om sjuklöneregler mm för den EU-åklagare som ska arbeta i Sverige.
Sedan oktober 2022 har långbänken pågått i regeringskansliet. På journalisternas frågor har svaret varit att ”frågan är omfattande och komplex”. Samma fråga som sexton EU-regeringar var klara med redan 2017.
Men den 25 januari kom Kristerssonregeringen till slut med beskedet att den vill att Sverige ska ansluta sig till EU:s åklagarmyndighet. Regeringen medger nu att det kan leda till att fler brott avslöjas i Sverige:
”Det är troligt att ett svenskt deltagande i Eppo i sig kan komma att öka
anmälningsfrekvensen i Sverige. Medvetenheten bland de myndigheter som
förvaltar EU-medel om att det finns en myndighet som uteslutande arbetar
med sådana frågor kan nämligen förväntas skapa incitament för fler
anmälningar. Det kan leda till att fler oegentligheter och brott än vad som är
fallet i dag uppmärksammas.”
Regeringens proposition ligger nu hos riksdagen där beslut väntas tas den 29 maj 2024.
Då är det inte bara bovar som snott åt sig miljarder och köpt Rolexklockor som ska vara oroliga. EPPO:s nyhetssida visar att man även slår till mot fuskande fårfarmare, bagerier, tunnelbyggare och skidanläggningar.