EU-åtgärd mot Polen kräver stöd av Viktor Orban – men skämskudde kan skickas

EU har små möjligheter att ingripa mot Polens nya regering när den nu angriper grundläggande demokratiska principer. Det krävs enhälligt stöd av samtliga övriga regeringar, inklusive Ungerns, för att kunna tillfälligt upphäva ett lands rättigheter i EU.

Men det krävs inte enhällighet för att brännmärka ett medlemsland och skicka en internationell skämskudde om att Polen är på väg att inskränka de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionären Günter Oettinger har i en intervju i tyska tidningen FAZ sagt att EU-kommissionen ska diskutera ”rättsliga åtgräder” mot Polen och hänvisat till regeringens beslut att byta ut cheferna för public service-medierna.

Oettinger är känd för att göra soloutspel som sedan avfärdas av övriga kommissionen, men den här gången kan han vara rätt ute. EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans har redan tidigare i ett brev varnat Polens regering.

Därför kan det vara på sin plats att granska vad EU kan göra.

EU-kommissionen kan föreslå att EU-ländernas regeringar och EU-parlamentet tar till ”artikel 7” i fördraget mot Polen. Den har aldrig tidigare använts, och betecknas som en ”atombomb”, bland annat för att den kräver enhällighet i de avgörande besluten, som framgår i artikel 7:2.

Artikel 7

1. Rådet får på motiverat förslag från en tredjedel av medlemsstaterna, från Europaparlamentet eller från Europeiska kommissionen med en majoritet på fyra femtedelar av sina medlemmar och efter Europaparlamentets godkännande slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden som anges i artikel 2. Innan detta slås fast ska rådet höra den berörda medlemsstaten och får i enlighet med samma förfarande framföra rekommendationer till denna stat.

Rådet ska regelbundet kontrollera om de skäl som har lett till ett sådant fastslående fortfarande äger giltighet.

2. Europeiska rådet får på förslag från en tredjedel av medlemsstaterna eller från Europeiska kommissionen och efter Europaparlamentets, godkännande samt efter att ha uppmanat ifrågavarande medlemsstat att framföra sina synpunkter, enhälligt slå fast att en medlemsstat allvarligt och ihållande åsidosätter värden som anges i artikel 2.

3. När ett fastslående enligt punkt 2 har gjorts får rådet, som ska fatta beslut , besluta om att tillfälligt upphäva vissa av de rättigheter som den ifrågavarande medlemsstaten har till följd av tillämpningen av fördragen, inbegripet rösträtten i rådet för företrädaren för den medlemsstatens regering. Rådet ska därvid beakta de möjliga följder som ett sådant tillfälligt upphävande kan få för fysiska och juridiska personers rättigheter och skyldigheter.

Den ifrågavarande medlemsstatens skyldigheter enligt fördragen ska under alla omständigheter fortsätta att vara bindande för den staten.

4. Rådet får senare besluta om att ändra eller återkalla åtgärder som har vidtagits enligt punkt 3, när den situation som ledde till att åtgärderna infördes har förändrats.

5. De omröstningsbestämmelser som i enlighet med denna artikel gäller för Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet fastställs i artikel 354 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Men i ett första steg – artikel 7:1 – kan EU-regeringarna med fyra femtedels majoritet ”slå fast att det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värden ” som respekt för mänskliga rättigheter, demokrati, enligt artikel 2 i fördraget. Sådana beslut kan då fattas även om några av Polens närmaste bundsförvanter, som Ungern, Tjeckien och Slovakien röstar emot.

Artikel 2

Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ett sådant beslut skulle bli en internationell bannbulla mot Polen, även om det inte innehåller några konkreta sanktioner. Polens närmaste bundsförvanter pekar ut landet som på väg att bli icke-demokratiskt.

Det är ändå osäkert om EU-kommissionen kommer att dra igång den här beslutsprocessen. EU-regeringarnas utfrysning av Österrike 2000 sedan högerpopulistiska FPÖ släppts in i regeringen misslyckades. Möjligheten att agera mot en regering som bryter mot de grundläggande demokratiska rättigheterna infördes i Nicefördraget, men erfarenheterna från Österrikebojkotten gör ändå att de flesta vill undvika att den används.

När Orbans ungerska nationalistregering började förändra grundlagen valde därför den dåvarande EU-kommissionen att i första hand med juridiska åtgärder mot de konkreta besluten, som inskränkningen av centralbankens och domstolarnas självständighet.

Men dagens Juncker-kommission har högre politiska ambitioner och kan därför välja att försöka sätta igång en artikel 7-process. Polska regeringspartiet Lag och rättvisa har också en svagare position i EU-parlamentet, där partiet ingår i den lilla EU-skeptiska gruppen ECR tillsammans med bland andra brittiska Tories. Medan Orbans regeringsparti ingår i största partigruppen, konservativa o kristdemokratiska EPP, och är betydelsefullt för att säkra EPP:s maktposition.

EU-kommissionen har sin första diskussion om denna politiskt heta fråga den 13 januari.