LO-ledningen har brutit samarbetet med övriga Europafack, krävt att Sverige ska lämna EU. Allt för att stoppa en EU-lagstiftning om att alla löntagare ska få en lön som går att leva på, och att den inte påverkar länder där lönerna sätts via kollektivavtal.
Det kan verka obegripligt. Men handlar om att EU-avtalet kan avslöja att den svenska avtalsmodellen är ihålig och inte skyddar alla svenska arbetare.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har ifrågasatt det svenska EU-medlemskapet och lanserat en allians med Norge och Storbritannien som alternativ. LO har stoppat medlemsinbetalningarna till Europafacket och slutat delta på mötena. Avtalssekreteraren har kallat EU:s ambitioner att stärka de sociala rättigheterna för ”att köra in ett lass mördarsniglar i trädgården”.
Men i EU finns en stor majoritet bakom den sociala inriktningen. Och EU-regeringarnas och parlamentets förhandlare nådde en uppgörelse under natten till tisdagen om ett direktiv som ska säkra att samtliga löntagare garanteras minimilöner.
Samtidigt som uppgörelsen presenterades i Bryssel höll arbetsmarknadsminister Eva Nordmark en presskonferens tillsammans med LO:s ordförande Susanna Gideonsson där hon deklarerade att regeringen kommer att rösta nej.
Övriga EU-regeringar och parlamentet kommer att genomföra lagförslaget ändå.
– Vi har sträckt oss långt för att uppfylla Sveriges önskemål och gjort extra skrivningar i direktivet för att göra det klart att det inte påverkar länder med kollektivavtal. Men jag är övertygad om att lagstiftningen kommer att gå igenom med kvalificerad majoritet även om Sverige röstar nej, kommenterade Socialdemokraternas chefsförhandlare i parlamentet Agnes Jongerius.
– När det här införs i mitt hemland Nederländerna kan det leda till att minimilönerna höjs från dagens 11-12 euro per timme till 14 euro. Minimilönerna kommer att behöva höjas i 22 länder med det här direktivet.
De borgerliga EU-parlamentarikernas chefsförhandlare, Dennis Radtke, var lika positiv:
– Det här kommer att radikalt förändra balansen i arbetslivet. Det är jag övertygad om att arbetsgivarna också är intresserade av.
I Tyskland har regeringen lovat att höja minimilönerna till 12 euro i höst, och enligt forskningsrapporter har den nationella lagstiftningen om minimilöner inte skadat arbetsmarknaden eller lett till färre jobb.
När EU:s arbetsmarknadsministrar ställde sig bakom ett förslag till lagstiftning sade svenska regeringen ja med ”brasklapp” för att kunna rösta nej om ministerrådet gjorde några eftergifter till EU-parlamentets krav.
När förhandlingarna nu är avslutade konstaterar Eva Nordmark att ”regeringen uppnått viktiga förändringar” i förhandlingarna som gör att EU-direktivet inte påverkar svensk lagstiftning. Ändå kommer regeringen att rösta nej till uppgörelsen.
– Vi vill ha det här direktivet överhuvudtaget, är Nordmarks kortuggna förklaring.
LO:s ordförande Susanna Gideonson var nöjd med ministerns besked, men försäkrade samtidigt att LO är för att många löntagare behöver högre löner i Europa. Hennes förslag hur det ska åstadkommas utan lagstiftning var:
– Vi behöver stärka den sociala dialogen. Lönerna behöver diskuteras på varje arbetsplats.
I EU-direktivet hyllas kollektivavtalsmodellen där lönerna sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Regeringarna uppmanas att driva kampanjer för att kollektivavtal ska införas på arbetsmarknaden.
Men i EU-uppgörelsen har parlamentet fått inskrivet att i de länder där kollektivavtalen inte täcker in minst 80 procent av löntagarna är regeringarna tvingade att vidta åtgärder för att fler ska omfattas.
– Det här är mycket bindande för medlemsländerna, sade Dennis Radtke.
– Om de inte når upp till 80 procent måste de vidta åtgärder. Det gäller till exempel för Tyskland.
Men problemet för den svenska regeringen och LO är att detta krav i EU-direktivet också kan komma att gälla för Sverige.
I Sverige beräknas kollektivavtalen täcka drygt 80 procent av arbetsmarknaden i dag. Men de svenska facken har haft stora tapp av medlemmar sedan Reinfeldt/Borg-regeringen drev upp avgifterna framför allt för LO-facken. Enligt arbetsmarknadsforskaren Johan Alfonssson och Daniel Suhonen på Katalys har fackanslutningen sjunkit till 70 procent och är nere på 60 procent i arbetaryrken.
Det gör att kollektivavtalen riskerar att täcka allt färre löntagare framöver. EU-direktivet skulle därmed kunna leda till årliga granskningar av de svenska kollektivavtalen och avslöja att många löntagare även i Sverige arbetar under usla villkor och inte skyddas av den omtalade ”svenska modellen”.
De svenska facken och arbetsgivarorganisationerna säger också nej till den finländska modellen där kollektivavtal förhandlas fram som i Sverige och därefter omvandlas till lag som gör att alla löntagare garanteras minimilöner. Båda parter i Sverige är oroliga för sjunkande medlemstal om löner sätts via lagstiftning på det sättet.
– Det är dyrt att vara med (i facket) och varför vara med om man kommer åt rättigheterna ändå? säger avtalssekreterare Torbjörn Johansson.