Första EU-toppmötet om budgeten för 2021-27 bröt samman, som väntat. Men förhandlingarna avslöjade ändå mycket om vad som lär bli slutresultatet efter ett andra eller tredje försök. ”Snålalliansen” med bland andra Sverige satsar allt på att få rabatt på EU-avgiften och är beredd att låta det gå ut över modernisering och satsningar på forskning och försvarssamarbete.
Den stora frågan inför den här förhandlingen har varit hur EU:s verksamhet ska klaras efter Brexit, särskilt som EU-ledarna beslutat om en rad nya utgifter för gränsskydd, migration och polissamarbete. EU-kommissionens förslag till lösning var att skära ner jordbruksstöden och regionalstöden, samtidigt som de rika länderna ger upp de rabatter de fått som kompensation för att Storbritannien fått rabatt.
Det förslag som EU-ordföranden Charles Michel lade fram till det första toppmötet om budgeten innebar ännu större nedskärningar av jordbruks- och regionalstöd. Medan de fem nettobetalare som har rabatt i dag – Tyskland, Holland, Sverige, Danmark och Österrike – skulle få behålla den en tid men med successiv avveckling.
De fyra i ”snålalliansen” hade inför toppmötet helt inriktat sig på att få behålla rabatten. Och när de fick stöd av Tysklands Angela Merkel backade Charles Michel direkt och föreslog att de fem skulle få behålla lika stor rabatt som tidigare, nominellt i euro. Det innebär visserligen en mindre procentuell rabatt än tidigare eftersom medlemsländernas ekonomier växt, men Holland och Österrike föreslogs få extra kompensation.
Men när ”snålalliansen” får igenom sina krav får det också följdeffekter. EU-ordföranden Charles Michel föreslår att de föreslagna anslagen till forskning, försvar och gränsskydd skärs ner. På så sätt kan han visa att de rika ländernas krav på en minskning av budgeten efterlevs – om än bara från 1,074 procent av ländernas BNI till 1,069.
Charles Michels eftergifter till de rika leder också till reaktioner bland de övriga 22 länderna. Frankrikes Emmanuel Macron pekade på att hans land är den näst största nettobetalaren efter Tyskland och att de föreslagna nedskärningarna av jordbruks- och regionalstöden slår hårt.
– Helt oacceptabelt! var Macrons budskap efter toppmötet.
Spaniens Pedro Sánchez anklagade de rika länderna för att göra budgetförhandlingen till bara ett prat om deras rabatter:
”Spain’s prime minister blasted wealthier countries for “limiting the debate by making it exclusively about those that receive the greatest amount of cohesion funds,” and criticized plans to continue rebates for “the richer countries.”
Italien, Rumänien och Portugal har fått i uppdrag av en majoritet av medlemsländerna att utarbeta ett motförslag till nästa toppmöte.
Det kommer säkerligen att innehålla krav på att minska nedskärningarna av jordbruks- och regionalstöden. Inte om ökade rabatter till de rika länderna eller en återgång till de ursprungliga åtagandena om satsningar på forskning, gränsskydd och militärt samarbete.
Stefan Löfven och de övriga i snålalliansen har med sin ensidiga taktik att enbart rikta in sig på bibehållen rabatt skapat en så stor konflikt med övriga medlemsländers regeringar om den gamla budgeten att de utlovade moderniseringarna blir strykpojke när de övriga länderna också kräver att få behålla så stor del som möjligt av sina tidigare stöd.
De fortsatta förhandlingarna kan också skapa nya problem för den svenska regeringen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hävdade att det nu finns en öppenhet att införa nya former av EU-avgifter för att stärka budgeten. Och Polens Mateusz Morawiecki förtydligade med att den bli förslag om ”digital skatt på internationella företag och inre marknads-skatt”.
Stefan Löfven har preliminärt sagt ja till en avgift på plaståtervinning, med argumentet att det inte är en skatt och inte innebär någon inskränkning av de nationella suveräniteten på skatteområdet. Men de förslag om digital skatt mm som nu diskuteras lär bli svårare att hävda inte är skatter.