EU-domstolen väntas på onsdag avgöra om budgetmiljarder från EU:s kassa kan stoppas till medlemsländer som Ungern och Polen för att de bryter mot unionens grundregler om demokrati och en oberoende rättsstat.
Det blir i så fall ett historiskt skifte. EU har fram tills nu stått tomhänt när Viktor Orban och hans ”illiberala” efterföljare steg för steg infört auktoritärt styre. Men frågan är om och när EU-kommissionen vågar ta till ett sådant nytt skarpt vapen.
EU-ledarnas ordförande Charles Michel proklamerade redan sommaren 2020 att ”för första gången i EU:s historia” införs krav på att följa rättsstatsreglerna för utbetalningar från budgeten när den första preliminära överenskommelsen slöts på ett toppmöte.
Men sedan följde många turer. Ungern och Polen hotade med att lägga in veto mot EU:s nya återhämtningsplan efter coronapademin och Tysklands Angela Merkel började urholka och göra det svårare att dra in budgetmedel. Det blev till slut EU-parlamentet som pressade fram ett tydligt regelverk.
”Vi har drivit igenom en tydlig lista för vad som är brott mot rättsstatens principer och när kommissionen kan agera. Där ingår EU-fördragets grundläggande demokratiska principer och “Köpenhamnsreglerna” om att varje medlemsland måste leva upp till grundläggande demokratiska rättigheter”, sade Petri Sarvamaa, parlamentets förhandlare.
I Bryssel kallar EU-diplomater de nya reglerna för ”a total game-changer. It is crossing a Rubicon”.
Ungerns och Polens regeringar har desperat vänt sig till EU-domstolen för att få stöd för att de nya reglerna bryter mot EU-fördraget. De båda regeringarna som flera gånger ifrågasatt domstolens auktoritet hoppas nu att den ska köra över resten av EU.
Polen och Ungern tillhör de största mottagarna av stöd från EU-budgeten. De har ännu inte fått klartecken för utbetalningar från EU:s nya återhämtningsfond och indragna medel från EU-budgeten skulle drabba ländernas ekonomier hårt.
Men i december kom ett första negativt besked från Luxemburg. EU-domstolens generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona förordade att Ungerns och Polens invändningar skulle avvisas. Det nya regelverket är inget brott mot EU:s grundlag.
Domstolen brukar normalt följa generaladvokatens förslag, och domstolen har de senaste åren skärpt tolkningen av EU:s fördrag i sina beslut mot auktoritära regimer som den anser hotar grundvalarna för rättsstatens oberoende och demokratin.
“Det är ingen överdrift att säga att EU:s själva grundvalar och hela det europeiska projektet i sin nuvarande form är hotat” varnar domstolens ordförande Koen Lenaerts som uppenbarligen vill sätta press på kommissionen och EU-regeringarna att agera.
Men beskedet på onsdag från domstolen ses ändå fram emot med stor spänning i hela EU och som nästa steg i den här långa striden.
EU-parlamentet är missnöjt över att kommissionen inte redan slagit till mot Ungern och Polen. I oktober i fjol stämde parlamentet EU-kommissionen för att den inte satt igång processen för att stoppa miljarder i utbetalning till länderna från budgeten.
Kommissionen verkar dock agera med både hängslen och livrem för att första försöket att utnyttja de nya demokratireglerna ska bli en fullträff.
Det nya regelverket gäller endast brott mot EU:s demokratiregler som är direkt kopplade till budgeten. I november skickade EU-kommissionen brev till Ungern och Polen där specifika anklagelser riktas mot länderna om korruption och bristande rättssäkerhet upp och regeringarna avkrävs svar. Kommissionen vill att dessa svar ska ge starka argument för att slå till med indragna bidrag.
+ Brevet till Ungern handlar om ministrar som sitter i styrelser som tjänar på EU-bidragen och stora bidrag som går till projekt knutna till premiärminister Viktor Orban och hans släktingar.
+ I brevet till Polen radas alla problemen upp med rättssystemet, som inte är oberoende, och som dömts ut av EU-domstolen i flera utslag.
Men EU-kommissionen behöver också stöd från en majoritet av medlemsländerna för att miljardutbetalningar till Ungern och Polen ska stoppas. Och den vill i största möjliga mån undvika att aktionen leder till att kommissionen blir slagpåse i en inrikespolitisk debatt.
+ I Ungern hålls parlamenstval den 3 april och premiärminister Viktor Orban har flera gånger tidigare gått till angrepp mot EU-kommissionen för att hota landets nationella suveränitet.
+ I Frankrike hålls presidentval 10 och 24 april där extremhögerns kandidater målar upp EU som ett hot mot medlemsländernas frihet. President Emmanuel Macron vill troligen slippa den debatten före valet.
+ Det hotande ryska militära angreppet mot Ukraina gör också att EU behöver stå enat nu.
Därför talar det mesta för att EU-kommissionen kommer att avvakta även om domstolen ger klartecken för att använda det nya skarpa vapnet på onsdag.
EU-kommissionen kan välja att endast agera mot ett av länderna, troligen Ungern i så fall. I Polen är regeringen splittrad och president Andrzej Duda har lanserat egna förslag i de många rättsliga konflikterna med EU för att försöka uppfylla några av de kraven för en oberoende rättsstat som domstolen slagit ner på.
Flera EU-regeringar, bland annat de nordiska, manar kommissionen att agera
“It is up to the Commission to decide to trigger the mechanism, and Finland encourages the Commission to use all rule-of-law instruments at its disposal”, säger Finlands EU-minister Tytti Tuppurainen till Politico Europe.
Även om EU-kommissionen ”korsar Rubicon” och får stöd för ett förslag om att dra in budgetmiljarder för Ungern och/eller Polen väntar troligen nya uppskov.
Ungern och/eller Polen kommer säkerligen att vända sig till den förhatliga EU-domstolen än en gång för att åtminstone försöka försena stoppet för miljarderna från EU:s budgetkassa.
Revolutionen går så långsamt att det är svårt att se när den verkligen hände. Men plötsligt har EU:s demokratiska krafter juridiska möjligheter att agera mot de auktoritära illiberala politiska makthavarna.