Vilket går först, handeln eller klimatet?
I mötet med Donald Trumps USA väljer EU att droppa klimatkrav som man annars börjat ställa på partners i nya handelsavtal.
Amerikanske presidenten Donald Trump pausade sommaren 2018 sitt hot att slå biltullar på EU. Istället lovade han förhandla om ett nytt avtal som tar bort alla tullar på industrivaror.
Det är en uppgörelse som skulle passa EU väl.
Men amerikanerna har varit upptagna med sin handelskonflikt med Kina och först nu ser det ut att kunna bli avspark för handelsförhandlingar.
Förutom tullfrihet på industrivaror är ”konformitetsintyg” med i diskussionerna, för att se om parterna kan godkänna varandras myndighetsintyg.
Och så kunde klimat ha varit med.
Men det blir det inte.
När EU förhandlade sina senaste handelsavtal på plats, med Kanada, Japan och Mexiko, krävde EU att få in en klimatklausul. EUs handelsparter måste sträva efter att leva upp till FNs klimatavtal som togs i Paris 2015.
Eftersom EU är världens största och rikaste integrerade marknad, så kan EU driva klimatkrav ganska hårt mot alla som vill handla på vår marknad.
Det underlättar också internt i EU att få alla medlemsländer med på klimatarbete, att EU mer eller mindre milt bryter upp armen på resten av världen när läge ges.
Men med USA kommer EU inte ens försöka.
Frankrike har in i det sista krävt att Cecilia Malmströms mandat ska innehålla krav på klimatåtagande även från amerikanerna men tycks vara ganska ensamt om sin hållning.
Inför EU-ambassadörernas möte på torsdagen om ett förhandlingsmandat, twittrade president Macron:
”Vi försvarar EU som ett föredöme i klimatpolitiken. Frankrike motsätter sig start för handelsförhandlingar med USA som ställt sig utanför Parisavtalet.”
Men när EU-ambassadörerna reste sig för att gå, var klimatkravet bortplockat.
Frankrike hade inget stöd för att kräva klimatåtaganden av USA.
Nu ska mandatet formellt klubbas vid nästa ministermöte (på måndag). Det är en formalitet och sker utan diskussion.
EU-länderna tycks ha bedömt att det är lugnast att inte reta Donald Trump som ju har vägrat respektera Parisavtalet och säger sig inte tro på klimatförändringarna.
Donald Trump har höjt tonen mot EU på sista tiden.
I februari meddelade han att han tänkte ”tariff the hell out of EU” om inte EU ”satte sig och pratade.”
Såväl EU-kommissionen som Frankrikes president Macron har sagt upprepade gånger att man förhandlar inte med USA om de riktar en pistol mot vårt huvud.
I överenskommelsen från sommaren 2018 var villkoret för samtal att USA inte skulle införa fler strafftullar än man redan gör (på stål).
Men i veckan slog president Trump till igen – i ett klassiskt sätt för hans del att försöka få övertag i förhandlingar. Först skrämmas, sedan förhandla.
Målet för Trump den här gången blev den europeiska flygtillverkaren Airbus, rival till amerikanska Boeing som tagit storstryk på världsmarknaden sedan två flygkrascher med tvivelaktiga Boeingflyg inom fem månader lett till över 380 dödsoffer.
Trump hänvisade till ett WTO-utslag från 2010 om att Airbus fått stora subventioner i Europa vilket han anser ger honom rätt att utdöma strafftullar.
Boeing har för sin del fällts flera gånger i WTO, senast under 2019, för att ta emot stora amerikanska subventioner. EU har ännu inte infört några straffsanktioner byggt på det utslaget men utreder saken.
Donald Trump meddelade däremot att han genast planerar lägga strafftullar på EU, värda 11,2 miljarder dollar.
EU-länderna, mot fransk vilja, beslöt dock igår att vända andra kinden till.