EU:s migrationspolitik havererade inför flyktingvågen 2015 och efter flera år av försök att enas om en gemensam politik ser lösningen nu ut att bli att medlemsländernas regeringar stoppar huvudet i sanden och hoppas slippa nya stora flyktingströmmar.
Det nya förslaget till migrationsuppgörelse innebär att medlemsländer som Ungern och Polen frivilligt får välja om de vill vara solidariska.
Misslyckandet 2015 med att få Ungerns Viktor Orban med flera östledare att följa beslutet om omfördelning av flyktingar har gjort att EU-regeringarna nu försöker få fram en kompromiss som alla länder kan acceptera. Det senaste förslaget utarbetat av ordförandelandet Estland efter flera månader av konsultationer kallas för “the mother of all compromises.”
EU-kommissionen förordade i sitt lagförslag i fjol för reformering av Dublinreglerna ett system som innebär att när stora mottagarländer som Grekland och Italien tagit emot ett visst antal asylsökande ska en distributionsnyckel träda i kraft där flyktingar omfördelas till andra EU-länder.
EU-parlamentet har också i sitt ställningstagande till kommissionens lagförslag med överraskande bred majoritet – 390 mot 175 – ställt sig bakom ett förslag om omfördelning av asylsökande enligt ett kvotsystem. Parlamentet föreslår i den modell som utarbetats under ledning av Liberalernas Cecilia Wikström en ännu snabbare omfördelning, där prövningen av asylskäl sker i det land flyktingen omfördelats till. EU-länder som vägrar delta i omfördelningen ska drabbas av sanktioner med indragna budgetmedel från EU:s fonder.
EU-regeringarna har hittills misslyckats med att komma fram till någon gemensam åsikt om kommissionens lagförslag. Östländerna med Ungern i spetsen har sagt nej till varje förslag om kvotering av asylsökande trots att deras överklagan av majoritetsbeslutet i ministerrådet 2015 om omfördelning avslogs i EU-domstolen.
Det kompromissförslag som ordförandelandet Estland nu lagt fram innebär att den brännheta frågan om omfördelning läggs i händerna på EU-kommissionen. Om ett medlemsland får ta emot en stor mängd flyktingar ges kommissionen möjlighet att begära ”frivillig omfördelning”:
The Commission could also “invite member states to join a voluntary relocation pledging exercise,” the document says.
Vid en massflyktsituation kan EU-kommissionen lansera en modell med kvotering. Men omfördelning kan ändå endast genomföras om mottagarlandet går med på det:
“For the effective application of relocation it is important that member states to which the solidarity measures apply and member states that contribute agree with the measures taken,” the proposal says.
En EU-diplomat säger till Politico att det estniska förslaget inte innehåller någon plan, förutom att det inte ska finnas några obligatoriska kvoter.
EU:s stats- och regeringschefer har utlovat att de ska fatta beslut om en ny asylpolitik vid ett toppmöte i juni nästa år. Förhandlingarna om migrationspolitiken ska under våren ledas av Bulgarien, som nytt ordförandeland från årsskiftet. Det talar inte för att ambitionsnivån att komma fram till en verklig solidarisk fördelning av asylsökande kommer att höjas.
EU-parlamentets ansvariga, Cecilia Wikström, skriver i en kommentar till det estniska förslaget att det skulle avfärdas av parlamentet om det blir EU-regeringarnas ställningstagande.
– Deras utkast till förslag väldigt långt bort från vad som skulle kunna accepteras av Europaparlamentet. Ministerrådets nuvarande förslag skulle innebära att EU:s nuvarande misslyckade Ad Hoc-svar på migrationskrisen skulle fortsätta, konstaterar Wikström.
EU-regeringarnas huvudmål är att stoppa nya stora flyktingströmmar till Europa. Först med avtalet med Turkiet och nu med stora satsningar i Afrika för att stoppa flyktingbåtarna på Medelhavet. Om det lyckas hoppas regeringarna kunna slippa problemet att komma fram till en gemensam asylpolitik som kan hantera en ny flyktingvåg.