EU-förslag mot social dumpning – lag om minimilöner trots svenskt motstånd

Den svenska lobbyingen mot en EU-lag om minimilöner ser ut att misslyckas. Kommissionen kommer nu med ett förslag till direktiv – Sverige får liera sig med Ungern och Polen för att försöka stoppa det.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovade ett lagförslag i sitt State of the Union-tal i förra månaden. Men svenska medier och politiker tolkade det ändå som att det fanns en möjlighet att det bara skulle bli ett förslag till “EU-rekommendation”, trots att en sådan inte ålägger medlemsländerna att följa den.

Von der Leyen pekade på problemen med lönedumpning och att alla borde ha rätt till minimilöner antingen genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Dumping wages destroys the dignity of work, penalises the entrepreneur who pays decent wages and distorts fair competition in the Single Market. Everyone must have access to minimum wages either through collective agreements or through statutory minimum wages.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit kommer att presentera direktivförslaget i slutet av den här månaden, rapporterar Politico. Det ska enligt tidningens källor ålägga medlemsländer som har lagar om minimilöner att se till att dessa är tillräckligt höga – “adekvata” – för att gå att leva på. Det är stora skillnader på minimilöner i dag – från 1,87 euro i Bulgarien till 12,38 euro i Luxemburg.

EU-kommissionens lagförslag ska ge undantag för länder där löner sätts med kollektivavtal, som i Sverige. Men en nyhet är att kommissionen vill ha med en uppmaning om att ambitionen ska vara att dessa avtal ska utökas för att gälla även den växande skara löntagare i bl a Sverige som inte arbetar under kollektivavtalsregler.

“Where there is collective bargaining, the Commission won’t be able to intervene on the wage level, which is agreed through negotiations between unions and employers, but it will ask them to keep expanding the reach of such agreements.”

Motståndet mot lagförslaget kommer från Sverige, Danmark och Finland, som befarar att en EU-lagstiftning skulle kunna hota kollektivavtalen även om kommissionen utlovar undantag. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien säger också nej och anser att EU inte har rätt att blanda sig i lönepolitiken.

EU-kommissionären Nicolas Schmit hänvisar dock till artikel 153, 1b i EU-fördraget där det sägs att EU har ansvar för medborgarnas ”arbetsvillkor”. Han pekade på de stora löneskillnaderna mellan bilarbetare i EU-länderna.

– I länder som Slovakien och Rumänien har bilarbetare fyra-fem gånger lägre löner än svenska bilarbetare. Men deras produktivitet är inte mycket lägre, och levnadsomkostnaderna är inte fyra-fem gånger lägre, argumenterade Schmit under ett besök i Stockholm i fjol.

De nordiska länderna är inte heller helt eniga i synen på minimilöner. När nordiska fackledare varnade för EU-lagstiftning häromdagen var inlägget undertecknat av fackledare i Sverige, Danmark och Norge. Men inte av något fack i Finland.

I Finland upphöjs kollektivavtalen till lag, genom en så kallad allmängiltigförklaring. Det infördes redan på 1970-talet och de finländska facken anser att det bidragit till hålla uppe minimivillkoren.

− Det finska systemet med minimilöner fastställda i avtalen har fungerat bra ur arbetstagarnas synvinkel och man eftersträvar inte att få någon lagstadgad minimilönenivå i Finland, säger STTK:s ordförande Antti Palola till Arbetsvärlden.

I Sverige har fackförbundet Transport tidigare förordat lagstiftning om minimilöner, som ett sätt att bekämpa de låga löner och usla arbetsvillkor som utländska chaufförer arbetar under.

Men majoriteten av de svenska fackförbunden är motståndare till lagstiftning. Det riskerar leda till att färre går med i facket och försvaga fackens ställning mot arbetsgivarna.

I Europafacket är dock stödet för en EU-lagstiftning starkt:

“Increasing wages must be an essential dimension of the EU recovery strategy,” said Luca Visentini, secretary general of the European Trade Union Confederation.

Företags- och arbetsgivarorganisationer vill inte ha någon lagstiftning om minimilöner.

I EU-parlamentet finns en bred majoritet som länge efterlyst ett lagförslag om minimilöner. I EU:s ministerråd kommer beslutet att fattas av medlemsländernas ministrar med kvalificerad majoritet.