Hela världen har under några dygn i livesändningar från Suezkanalen kunnat följa riskerna med den globala frihandeln. Som av en händelse signalerar den svenska regeringen samtidigt att den överger rollen som EU:s frihandelstalibaner.
Budskapet trumpetas inte ut så högt, utan dolt under DN-Debattrubriken ”Vi är benhårda i att värna EU:s öppenhet mot omvärlden”.
De flesta läsare bläddrar nog vidare efter att ha läst ingressen om att texten av EU-minister Hans Dahlgren handlar om ”strategisk autonomi”.
Men den som minns hur Ingvar Carlssons signal på DN-debatt om att Socialdemokraterna svängt och var för EU-medlemskap feltolkades inser att rubriker kan vara helt fel. EU-ministerns inlägg är värt att läsa.
Det pågår just nu en dragkamp mellan EU-länderna om hur EU ska återuppbyggas efter coronakrisen och kunna möta de ökade hoten från Kina och Ryssland. Den debatten döljs under begreppet ”strategic autonomy”. (Svenska regeringen kunde ha valt att översätta det till ”strategiskt oberoende”, men lanserar i stället ”strategisk autonomi”, och kan på det sättet räkna med ännu färre åhörare.)
Tidigare har det främst varit franska presidenter som talat sig varma för att EU måste kunna agera oberoende av andra stormakter. Och från svensk sida har det setts som ”typisk fransk protektionism”.
Men strategisk autonomi är redan en ledstjärna för EU: Med ett ökat försvarssamarbete, med gemensam upplåning för att återuppbygga EU efter coronapandemin, med urholkade statsstöds- och budgetregler för att möta den ekonomiska krisen.
Dragkampen handlar nu om hur EU ska rusta sig för att kunna klara kommande pandemier på ett bättre sätt och hur EU ska kunna möta de säkerhetspolitiska hoten.
Svenska regeringen har insett att den inte kan sätta sig på gärsgårn och rösta nej till alla förslag om nya regelverk. I början av förra året bjöd handelsminister Anna Hallberg in några medlemsländer till ett möte för att efter Brexit försöka skapa en allians mot franska förslag om inskränkningar i frihandels- och konkurrensreglerna.
“For Sweden, as a country which always wants to promote free trade, it is very important for us now, when we have lost one of our closest allies, to shape new groups,” sade Anna Hallberg till Politico.
Men nu ett år senare verkar regeringen ha insett att det inte går att få ihop någon allians för att tidigare regelverk inte ska förändras. Verkligheten har förändrats och svenska regeringen inser att rollen som EU:s frihandelstalibaner varken ger några vänner eller fungerar inför de hot som tornar upp sig.
EU-minister Hans Dahlgren talar nu i stället om att Sverige vill behålla ”grundläggande principer” om bl a frihandel. Men samtidigt ställer regeringen upp på flera tydliga förändringar av tidigare principer för att ”bygga ett starkare EU”:
+ EU:s konkurrensregler för statsstöd kan mjukas upp med industristöd till ”grön omställning” som batteritillverkning, koldioxidfri stålproduktion. Med statliga stöd till att skapa en digital inre marknad.
+ EU ska inte enbart förlita sig på den globala frihandeln för att få fram medicin och skyddsutrustning. Gemensamma lager ska byggas upp på EU-nivå för att säkra försörjningskedjorna inför kommande kriser.
+ Sverige som tidigare närmast konsekvent röstat nej till alla typer av inskränkningar och strafftullar mot dumpad import till EU talar nu om att införa ”rättvis konkurrens”. ”Vi kan inte tillåta att företag från länder som exempelvis Kina konkurrerar ut jobben för svenska och europeiska arbetare, genom farliga arbetsvillkor och lönedumpning”.
+ EU-ministern deklarerar också att Sverige är för att avskaffa vetot inom delar av utrikespolitiken. Det har regeringen sagt förut, men det är en viktig signal till övriga EU-länder när regeringen nu söker alliansvänner i de fortsatta förhandlingarna om hur EU ska förändras.
Hans Dahlgren lovar också övriga EU att ”regeringen kommer att vara proaktiv och konstruktiv” i diskussionerna om strategisk autonomi.