Brexitdramat: EU funkar inte för Labours eller Toryhögerns planer – kan tillsammans ge ”Soft Brexit”

Brexitdramat har nått nya hög- och lågvattennivåer den här veckan med Labourkongressen och Toryhögerns alternativa Brexitplan. De visar på ett tydligt sätt att EU inte funkar för de socialiseringsplaner Jeremy Corbyn och de avregleringsplaner Boris Johson har för UK om någon av dem blir premiärministrar. Men de kan ändå tillsammans bidra till att slutresultatet kan bli en ”Soft Brexit”.

Med tre veckor kvar till nästa avgörande EU-toppmöte om Brexit larmar företag om hotande konkurser om det blir gränskontroller mellan EU och UK. Bönderna varnar för sex månaders exportstopp. Och regeringen tillsätter en minister för att lagra livsmedel.

I den politiska Brexitdebatten blev veckans magplask Toryhögerns ”Plan A+”, uppbackad av fd Brexitministern David Davis och fd utrikesminister Boris Johnson. Ett par högerekonomer som påstods vara experter på handel levererade ett förslag som blev utskrattat och snabbt bortglömt för att det innehöll så många elementära felaktighet om just handel.

 UK-regeringen uppmanades att sluta bilaterala handelsavtal med övriga EU-länder – vilket är omöjligt eftersom EU har en gemensam handelspolitik och därför gemensamt förhandlar fram handelsavtal. UK-regeringen kritiserades för att inte ha slutit handelsavtal med andra länder bakom ryggen på EU – vilket inget land är berett till så länge man inte vet vilka handelsregler som gäller för UK efter Brexit.

Med dessa enkla recept plus massiva avregleringar av arbetsrättsregler och andra EU-minimiregler skulle UK få en fantastisk tillväxt. Nordirland-frågan kunde fixas med några ospecificerade tekniska lösningar.

”Hard Brexiters’ new plan gets A+ for idocy”, var betyget i Guardian:

”He concluded by saying that deregulation was the way forward – British workers deserved the same rights to be crushed to death by collapsing buildings as their counterparts in Bangladesh – and that Brexit could make the whole world about 10% richer. After several decades in which everyone was at least 10% poorer.”

Medan BBC Newsnight ifrågasatte de ekonomiska experternas räkneförmåga: ”IEA Brexit report based on dubious maths.”

Premiärminister Theresa May kunde därmed förvånansvärt lätt avfärda Toryhögerns alternativplan med att den vore värre än ett ”No deal”, att lämna EU utan avtal.

Men det är om Labour skulle agera tillsammans med Toryhögern under de kommande dramatiska veckorna som Theresa May kan falla. Därför var Labourkongressens beslut om Brexit så viktiga.

Brexitmotståndarnas kampanj ”People’s choice” nådde en stor framgång bara genom att Brexit blev den stora frågan på kongressen. I fjol avstyrde Labourledningen helt den debatten. Labours Brexit-skuggminister Keir Starmer fick också stående applåder när han frångick det utdelade manuset och sade att ”Remain” kan bli ett röstningsalternativ vid en andra folkomröstning.

Men i kongressbeslutet, som kompromissats ihop av Labourledningen, är en andra folkomröstning bara ett andrahandsalternativ om partiet inte lyckas driva fram ett nyval. Och Jeremy Corbyns närmaste man finans-skuggminister John McDonnell och flera fackliga ledare i Labourtoppen tog avstånde från Keir Starmer och menade att en andra folkomröstning bara ska handla om att ta ställning till avtalet från Brexitförhandlingarna.

Labourledningen och de fackliga topparna befarar att partiet skulle förlora många väljare i viktiga regioner utanför storstäderna om man stödjer ett fortsatt EU-medlemskap. Och de vill inte ge Toryregeringen möjlighet att anklaga Labour för att gå emot majoriteten i en folkomröstning.

I första hand är dock Jeremy Corbyn och John McDonnell inte intresserade av ett fortsatt EU-medlemskap för Storbritannien. Det skulle vara ett hinder för deras mångåriga planer på ett ”Socialistiskt UK”, eller som McDonnell uttryckte det i en BBC-intervju i somras:

“I don’t think there is (a difference with overthrowing capitalism) … because I think at the end of the day I want a Socialist society and that means transforming in a way which radically challenges the system as it now is.”

På partikongressen lovade McDonnell att en Labourregering skulle genomföra en slags löntagarfonder – alla storföretag skulle tvingas ge 10 procent av sina aktier till de anställda. Massiva renationaliseringar för hundratals miljarder pund ska genomföras av järnvägsbolag, energi- och vattenbolag, finansierade med ökad statlig upplåning.

Det här riskerar att stå i strid med EU:s konkurrensregler och en lång andra regelverk. Jeremy Corbyn och John McDonnell har också alltid varit emot EU:s fördjupade samarbete med krav på självständiga centralbanker, regler för budgetunderskott och statsskulder, stopp för statliga subventioner till företag och krav på fri konkurrens.

Därför sa Jeremy Corbyn ingenting om en ny folkomröstning som skulle stoppa Brexit i sitt avslutningstal på kongressen. Han talade i stället om vilket Brexitavtal han vill att Theresa May ska komma hem med för att Labour inte ska kräva nyval: En tullunion med EU.

“If you deliver a deal that includes a customs union and no hard border in Ireland, if you protect jobs, people’s rights at work and environmental and consumer standards, then we will support that sensible deal. A deal that would be backed by most of the business world and trade unions too,” he told delegates.”

En tullunion med EU skulle kunna lösa problemet med gränsen mellan Nordirland och Irland. Det skulle göra det möjligt för den brittiska bilindustrin att fortsätta med sina just-in-time-leveranser över Engelska kanalen utan gränskontroller. Det är också en lösning som föredras av EU-sidan.

För Toryhögern skulle det ses som en katastrof om Theresa May kom hem med en uppgörelse om en ”Soft Brexit” i form av en tullunion eller liknande med fortsatt uppknytning till EU:s regler. David Davis har hotat med att 40 Toryledamöter i parlamentet kommer att rösta nej till varje eftergift av Theresa May.

Men om en nejröst till Mays Brexitavtal leder till att Toryhögern fäller Theresa May tillsammans med Labour och övriga oppositionen och tvingar fram ett nyval eller en andra folkomröstning kan en Soft Brexit ändå te sig som det minst dåliga alternativet även för Toryhögern.

Det är det spel med höga odds som Theresa May och EU:s förhandlare ska ägna sig åt, så snart Torykongressen av avklarad nästa vecka.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Brexit