EU går omvägar men ökar trycket på skogsbruket

Med diverse listiga metoder drar EU-kommissionen in skogen i EUs klimatkamp trots starkt motstånd från skogsländer som Sverige och Finland.

EP backs national CO2 cuts and forestry plans to meet Paris climate targets  | News | European Parliament
Skogen slipper inte undan i EUs vässade klimatplan

“Krigföring mot svenskt skogsbruk” kallar centerns nyaste europaparlamentariker Emma Wiesner EUs skärpta klimatpolitik (som hon – förutom skogen då – anser inte vara ambitiös nog).
“Inte nöjd,” säger europaminister Hans Dahlgren (s) om skogsförslagen.
“Vi tycker inte att man riktigt har förståelsen för den svenska kulturen, den svenska traditionen och det svenska skogsbruket, säger hennes moderata kollega Jessica Polfjärd.

Att svensk skog förväntas bidra mer till klimatarbetet är inte välkommet bland svenska politiker.
Men det hjälper inte mycket. Förutom nya pålagor på skogen i det stora klimatpaketet “FitFor55” kommer EU-kommissionen nu också med en vässad skogsstrategi.

Nu har EU förstås inte kompetens över skogspolitik vilket gör att Bryssel ibland tar till andra metoder för att uppnå önskat resultat.

EU kan t ex sätta bindande klimatåtaganden i sina direktiv för markanvändning. Så när målet för hur mycket jord och skog ska ta upp av koldioxid skärps till 310 miljoner ton Co2-ekvivalenter årligen (mot dagens upptag av 268 miljoner ton), är det inte bara en rekommendation.

Sverige föreslås bidra genom att öka sitt upptag från skog och jord till årliga 47 321 ton Co2-ekvivalenter.
Den siffran säger svenske europaminister Dahlgren är hög och vill förhandla ner. De senaste 30 åren har svensk markanvändning i genomsnitt tagit upp cirka 38 miljoner ton per år.

Ett annat listigt sätt att få saker att hända i skogen, är att EU börjar samla in uppgifter om hur mycket skog som egentligen avverkas i varje EU-land och hur mycket biomassa som används som energi (alltså eldas upp).
Räkna med att EU via satellit kommer att följa detta i detalj.

Ett hetsigt ordkrig utbröt om saken med EU-kommissionen och svenska politiker häromåret när det visade sig att Sverige avverkar mer än vad som officiellt rapporteras. Kanske en tredjedel mer.
Greenpeace och skogsindustrin tampas också om saken med helt olika faktauppgifter.
Här kan korrekta uppgifter om hur mycket som egentligen fälls, göra motstånd mot klimatarbetet svårare att bedriva.

En annan information som det svenska skogsbruket ogillar att EU vill ta fram, är en definition av vad som egentligen är gammalskog.
När EU mot slutet av året blir klart med sin definition väntar högre mål för hur mycket ursprunglig skog som måste skyddas (pga rikare biologisk mångfald).
Naturskydd är bindande EU-politik till skillnad från skogspolitik.

I den nya skogsstrategin upprepas vad som sagts förut – fälld skog ska användas i första hand till långlivade produkter (gärna hus) och så lite som möjligt till kortlivade (engångsmuggar och ved).
Här tänker EU satsa stort på att utveckla träbyggnader. Det borde svensk skogsindustri kunna leva med.

Ungefär 60 procent av skogen i Europa ägs privat, ibland av ganska små skogsägare. Ett av motståndets vanligaste argument mot att skogen ska dras in i klimatarbetet är att…”Vi har så många små skogsägare som drabbas ekonomiskt, de har inte råd.”
Så de ska få rejält med EU-bidrag.

Dels ska de kunna få bidrag ur EUs mångmiljardstora jordbruksfond för t ex insatser att stötta ekosystem på allehanda sätt eller för att bedriva klimatvänligt skogsbruk.
Dels ska skogsägare kunna få träning i ekologi och stöd för att använda skog till annat än att fälla träd – ekoturism till exempel.
Medlemsländerna får sätta upp systemen och kriterierna för detta – svenska politiker, alltså. Blir nog också svårt att kritisera.

I slutändan väntar nu ett digert arbete på svenskt skogsbruk att göra sig självt mer klimatvänligt.
Diskussionen och den kraftiga lobbyingen från svensk och finländsk sida har sänkt ambitionerna en del men EU är väldigt långt ifrån att låta medlemsländerna själva avgöra allt som gäller skog.