Debatt om risken för ”social turism” i flera EU-länder, resulterar nu i skärpningar för hur rörliga EU-medborgare kan få tillgång till välfärd i andra EU-länder.
I Danmark, i Tyskland, i Österrike och i Storbritannien har ilskna debatter rasat om att EUs fria rörlighet leder till orättvisa.
I Danmark och Österrike har man retat sig på att t ex en bulgarisk arbetare som betalar skatt i sitt värdland, kan få barnbidrag även för ett barn som bor kvar med mamma hemma i Bulgarien.
I Storbritannien har ilskan riktat sig mot att polska kvinnor fyller BB så att brittiska kvinnor inte får plats.
I Tyskland har upprördheten handlat om att vissa människor tycks kunna lyfta A-kassa fast de aldrig har arbetat i landet.
Trots att kritiken mot EU-systemen långt ifrån alltid har varit korrekt, har EU-kommissionen nu gjort en genomgång av rörliga EU-medborgares rätt till välfärd i det land de arbetar för att rensa ut möjligheter till orättvisa.
Först vill EU-kommissionen förtydliga i reglerna något som EU-domstolen tidigare har slagit fast – att den som inte har försörjning, arbetar eller aktivt söker arbete i ett annat EU-land saknar rätt att vistas där, och att värdlandet inte är skyldiga dem understöd.
Hemlandet ska ta hand om dessa personers försörjning.
Den som arbetar i ett annat EU-land än sitt eget och blir arbetslös, föreslås i fortsättningen avkrävas minst tre månaders arbete i det nya landet, innan man kan göra anspråk på A-kassa.
(Utöver gäller förstås också A-kassans egna regler vilka skiljer sig från land till land. I Sverige brukar det vara att man varit ansluten till ett fackförbund och arbetat minst sex månader det senaste året, etc.)
I svensk debatt har kritiken ofta riktat sig mot de utstationerade arbetare som ett företag kan ta med sig under en begränsad tid till Sverige och betala enligt hemlandets löner.
Svenska fackförbund har bland annat irriterat sig på att det fuskas mycket med utstationeringen, så att de gästande arbetarna blir mer eller mindre permanenta i Sverige men ändå arbetar för lägre löner.
Här föreslår EU-kommissionen skärpningar i övervakningen för att försvåra fusket.
EU-kommissionen föreslår också att reda ut bättre och mer rättvist vilket land som blir skyldigt att betala för vård när gamla och handikappade utnyttjar sin fria rörlighet.
Detta har blivit något av ett problem för soliga Spanien där många brittiska, tyska och skandinaviska pensionärer kunnat åtnjuta gratis sjukvård.
Däremot sträcker sig EU-kommissionen inte så långt att man gör något åt kritiken mot rörlighet i barnbidragen.
”Mindre än 1 procent av samtliga barnbidrag skickas av en utlandsarbetande förälder till ett barn i hemlandet”, säger socialkommissionären Marianne Thyssen.
Att då ens försöka upprätta system där barnbidraget utbetalas i enlighet med prisnivån i hemlandet – lägre för ett rumänskt barn än ett danskt – skulle kosta så mycket att det inte är värt besväret, anser kommissionen.
”Och det är en fråga om rättvisa. Vi talar om människor som arbetar och betalar skatt i sitt nya land. De ska kunna få ut samma barnbidrag som andra föräldrar för sina skattepengar”, anser Thyssen.
EU-länderna ska nu förhandla om förslagen och diskussionen sparkades igång redan på tisdagen när Österrikes familjeminister meddelade att om EU-kommissionen inte ville föreslå indexerade barnbidrag., så tänkte minsann Österrike införa dem ändå.
Även om det bryter mot EUs grundläggande principer med förbud mot att diskriminera på grundval av nationalitet.