EU-kommissionen får inte överstatlig kontroll över EU:s nya gränsstyrka – inrikesministrarna får makten

EU-kommissionen kommer inte att få makten att ta över gränskontrollen från något medlemsland. EU-parlamentet och EU-regeringarna är nu ense om att den överstatliga makten ska ligga i händerna på medlemsländernas inrikesministrar.

Det kan göra EU:s gränskontrollstyrka mer smaklig för svenska politiker.

Före den sista juni ska alla EU-institutioner enas om att ta ett historiskt steg, att avskaffa medlemsländernas nationella beslutanderätt över sin gränskontroll. Om EU anser att ett medlemsland som ingår i passunionen Schengen inte sköter kontrollen över sin gräns kan en EU-gränskontrollstyrka ta över.

Det var Greklands oförmåga att hantera flyktingvågen i fjol som fick EU-kommissionen att lägga fram förslaget om att omvandla Frontex till EU:s gränskontrollstyrka med kraftigt ökad budget. Den grekiska regeringen vägrade länge att ta emot hjälp från resten av EU och lät de hundratusentals flyktingarna passera vidare till andra EU-länder.

Men det dramatiska i förslaget till nytt regelverk var att om ett medlemsland säger nej till EU-stöd för att bevaka den yttre Schengengränsen ska EU-kommissionen kunna köra över landets regering och besluta att EU:s gränskontrollstyrka tar över. I artikel 18 står det:

Where a Member State does not take the necessary corrective measures … rendering the control of the external borders ineffective to such an extent that it risks putting in jeopardy the functioning of the Schengen area, the Commission … may adopt a decision by means of an implementing act, identifying the measures to be implemented by the Agency and requiring the Member State concerned to cooperate with the Agency in the implementation of those measures.

Statsminister Stefan Löfvens första reaktion var ett stenhårt nej när förslaget började diskuteras i fjol höstas:

– Vi som land måste ha kontroll över våra gränser. Det är en av våra uppgifter, inte minst enligt internationella regler, sade statsminister Löfven. EU-ordföranden Donald Tusk pekade till och med ut Sverige som ledare för motståndet mot EU-gränsstyrkan.

Men när flyktingkrisen förvärrades och Greklands oförmåga att hantera den blev alltmer uppenbar tvingades svenska regeringen göra en helomvändning. Det blev inrikesminister Anders Ygeman som fick göra fotbytet.

Problemet för regeringen var att flera andra partier i riksdagen inte hängde med och såg fotbytet som ett svek mot den nationella beslutanderätten.

Inom EU har en mycket tuff tidsplan lagts fast för att nå en uppgörelse om EU-gränskontrollstyrkan. Den holländska regeringen som är ordförande för EU det här halvåret vill att allt ska vara klart senast den 30 juni, och EU-kommissionen vill att den nya gränskontrollstyrkan ska komma igång redan under hösten.

Därför anstränger sig alla för att nå en kompromiss. Ett stort steg är på väg att tas av EU-parlamentet.

Normalt stödjer parlamentet förslag som syftar till att ge kommissionen större befogenheter. Men nu förordar EU-parlamentets förhandlare att kommissionen inte ska få makten att sätta in gränskontrollstyrkan mot ett Schengenlands vilja. Beslutet ska fattas av EU-ländernas inrikesministrar på ett ministerrådsmöte.

I det förslag till parlamentets ståndpunkt som sammanställts av Artis Pabriks, lettisk konservativ, sägs att EU-ministrarna och inte kommissionen ska fatta beslutet på grund av att det är en så känslig fråga för den nationella suveräniteten, enligt EU Observer:

“Given the sensitivity of the matter, which is clearly linked to the sovereignty of the EU member states, it should be the council and not the commission which takes such a decision,”

Pabriks har stöd av de andra stora partierna i EU-parlamentets utskott för rättsliga och inrikesfrågor. En omröstning i utskottet ska hållas den 24 maj. Därefter kan förhandlingarna med EU-regeringarnas inledas.

Men efter parlamentets ställningstagande i maktfrågan har möjligheten för en snabb uppgörelse förbättrats väsentligt. EU:s inrikesministrar har inte tagit slutgiltig ställning till ett förhandlingsbud än, men deras diskussioner under våren har visat att man vill att beslutanderätten ska ligga hos EU-regeringarna.

De nya reglerna för EU:s gränskontrollstyrka innebär en ökad överstatlighet inom EU även om beslutet att ta över gränskontrollen från ett medlemsland tas av övriga länders inrikesministrar. Men det blir politiker och inte ”EU-byråkrater” som tar beslutet, och det kanske kan få även få en majoritet i svenska riksdagen att säga ja.