EU:s oförmåga att stoppa Viktor Orbans ”illiberala demokrati” avslöjas dag för dag. Måndag: Europauniversitetet tvingas lägga ner i Budapest . Tisdag: EU-kommissionen backar från förslagen om solidarisk flyktingpolitik.
Kommissionen vädjar nu till övriga medlemsländers regeringar om ”frivillig” solidaritet. I de svenska regeringsförhandlingarna bör därför ingå frågan om Sverige ska delta i en ”Coalition of the Willing”.
Viktor Orban är på väg att underminera grundvalarna för hela EU-projektet, om ett demokratiskt Europa byggt på gemensamma grundläggande humanistiska värderingar. Tilltron till att stödet för den liberala demokratin i Europa var så starkt efter Berlinmurens fall gjorde att EU inte skaffat sig de beslutsmekanismer som krävs för att upprätthålla dem.
Den ungerska regeringen har kunnat införa en lagstiftning direkt riktad mot CEU-universitetet, och trots protesterar från politiker och regeringar kunde Viktor Orban tvinga universitetet att stänga utan att något EU-organ kunde lyfta ett finger. Huvudkandidaten till att bli näste ordförande i EU-kommissionen, Manfred Weber, sa att han var ”extremt besviken” men tycker inte ens det är tillräckligt för att föreslå att Orbans parti ska uteslutas ur den konservativa partigruppen EPP.
Viktor Orbans framgångsrika agerande för att underminera landets demokrati utan att EU förmått ingripa har fått flera andra regeringar att följa i hans fotspår. Ungern har inte varit ensamt om att vägra följa EU-besluten om mottagande av flyktingar.
EU-kommissionen har ända sedan den stora flyktingströmmen från krigets Syrien inleddes 2015 envetet försökt få till stånd en solidarisk omfördelning av de asylsökande för att inte frontländerna vid EU:s yttre gräns, Grekland och Italien, ska tvingas ta hela ansvaret.
Men hela EU:s migrationspolitik föll samman när några länder med Ungern och Slovakien i spetsen vägrade delta i omfördelningen trots beslut på EU-regeringsnivå. ”Dublinreglerna” om hur asylsökande skulle tas emot i det första land de anlände till kunde inte upprätthållas när hundratusentals anländer till Grekland. Flyktingarna fick söka sig vidare till länder som tog sitt ansvar, och de flesta kom till Tyskland och Sverige.
EU-kommissionen har utarbetat nya lagförslag för migrationspolitiken för att rusta unionen för att agera mer samordnat framöver. Den har samtidigt försökt få medlemsländerna att leva upp till de beslut som fattats av dem om omfördelning av asylsökande.
Men förhandlingarna har i praktiken varit helt låsta under flera år. Ordförandeland efter ordförandeland har lagt fram nya alltmer urvattnade kompromisser utan att lyckas nå fram till beslut. Och förbundskansler Sebastian Kurz i det nuvarande ordförandelandet Österrike, med högerpopulistiska FPÖ i regeringen, deklarerade redan från start att han inte tänkte försöka ta upp frågan om omfördelning av asylsökande.
Och på tisdagen gav också EU-kommissionen upp. Migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos meddelade att kommissionen nu drar tillbaka två av de sju lagförslagen om migrationspolitiken. Förslagen om nya Dublinregler och asylprocedurregler stoppas.
– När vi nu inte kunnat nå fram till en uppgörelse om obligatorisk omfördelning måste det klaras genom en frivillig lösning, sade Avramopoulos. EU måste förbereda sig för att möta framtiden.
Han hoppades att Rumäniens regering som tar över som EU-ordförande vid årsskiftet ska sätta igång en sådan diskussion.
– Om det finns en tillräckligt stark politisk vilja bland regeringar kan det klaras, sade Avramopoulos även om han erkände att det ser svårt ut.
Förslag om att upprätta en ”Coalition of the Willing” har prövats flera gånger, på möten där även statsminister Stefan Löfven deltagit. President Emmanuel Macron sade i en SVT-intervju att det är enda möjliga lösningen.
Men de enda konkreta exemplen på frivillig solidaritet är i själva verket när den högerpopulistiska regeringen i Italien vägrade ta emot fartyg som räddat flyktingar på Medelhavet och några EU-länder ställde upp. Svenska regeringen har tackat nej till att ta emot några flyktingar från dessa fartyg.
När EU-kommissionen nu till slut även officiellt ger upp och drar tillbaka lagförslaget om Dublinreglerna lär frågan om ”frivillig solidaritet” hamna högst på EU-migrationsministrarnas förhandlingsbord.
Därmed blir det en fråga som även nästa regering i Sverige och riksdagen kommer att tvingas ta ställning till. Partierna har inte tagit upp motsättningarna om migrationspolitiken i de många turerna i regeringsförhandlingarna hittills. Men Viktor Orbans framgång med att även avskaffa bärande delar av EU:s migrationslagar borde göra att de inte kan undvika den längre.