Medan Angela Merkel och övriga EU-ledare desperat söker snabba lösningar för att stoppa flyktingvågen drar EU-kommissionen långsamt igång de juridiska kvarnarna mot Ungerns Viktor Orban och andra som hotar EU:s existens genom att vägra bidra till att lösa flyktingkrisen.
Men Stefan Löfvens möte i gruppen ”Coalition of the Willing” timmarna före EU-toppmötet nästa vecka är ändå det enda realistiska hoppet om en början på lösning av flyktingfrågan.
Den lilla gruppen av EU-ledare möttes första gången på den österrikiska ambassaden i Bryssel före toppmötet i december, med stats- och regeringscheferna från Tyskland, Österrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Frankrike, Portugal, Grekland, Slovenien, Finland och Sverige. Gruppen kallas Coalition of the Willing, och är Tysklands och Österrikes försök att få en grupp av medlemsländer att delta i den omfördelning av flyktingar som hela EU beslutat om men som inte kommit igång för att flera länder vägrar delta.
Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu kommer att delta även vid mötet på torsdag nästa vecka. Enligt österrikiska media vill Tyskland och Österrike den här gången få en första överenskommelse om att deltagarländerna ska lova att ta emot 10 000 flyktingar. Det kan vara första steget mot att öppna för en legal väg för flyktingar från Turkiet till Europa, ”Merkel-Samsonplanen”, som jag skrev om igår.
Det är mycket långtifrån de 160 000 som EU-ländernas inrikesministrar beslutade om i höstas, men ändå långt fler än de 479 flyktingar som omlokaliserats, enligt EU-flyktingkommissionären Dimitris Avramopoulos’ dagsaktuella siffra som han presenterade på en presskonferens på onsdagen med rapporten Implementing the European Agenda on Migration.
Avramopoulos pekade på att beslutet om att omfördela 160 000 flyktingar var ”enhälligt” även om fyra länder, Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien, haft invändningar. EU-kommissionen har därför beslutat att skicka brev till samtliga medlemsländers inrikesministrar och uppmanat dem att genomföra de beslut som de fattat i EU:s ministerråd.
”That is why the Commission has today written to all Member States to remind them of their obligations under the two relocation decisions and to call for acceleration in the pace of implementation in view of the clear objective to provide urgent assistance. As border controls along the Western Balkans route tighten, the pressures that these decisions were intended to alleviate are likely to increase, making the need for solidarity even more compelling.
Kommissionären Avramopoulos påminde om att EU-kommissionens roll är att se till att fördraget följs och där ingår att se till att fattade beslut genomförs.
EU-kommissionens brev till regeringarna är därmed ett första steg mot att dra länder som inte tar emot sin andel av de 160 000 flyktingarna inför EU-domstolen. Det är en lång process, som kan ta flera år, men ändå ett sätt för kommissionen att försöka trappa upp pressen på samtliga regeringar att ta sitt ansvar för flyktingkrisen. Om beslutet att omfördela de hundratusentals flyktingar som anlände till Grekland och Italien kommit igång hade ”flyktingkrisen” inte varit någon verklig kris.
Sverige har fått ett års anstånd av EU-kommissionen från att delta i den här omfördelning av flyktingar, och på onsdagen fick Österrike en tillfälligt sänkt kvot med 30 procent.
Kommissionen demonstrerade också vad som kan bli nästa steg genom att inleda den formella juridiska processen för nio brott mot EU:s asylpolitik av sju medlemsländer.
Samtidigt kritiserar EU-kommissionen Grekland och Italien för att de inte genomfört besluten om att registrera och ta fingeravtryck på alla flyktingar och upprätta flyktingläger, så kallade hotspots. Men Avramopoulus hävdade ändå att det skett framsteg 78 procent av flyktingarna lämnade fingeravtryck i januari i Grekland, jämfört med 8 procent i september i fjol.
Men även EU-kommissionen vet att deras legala vägar inte kan lösa den akuta flyktingkrisen. Den grekiske flyktingkommissionären Avramopoulos riktade sin kritik mot Turkiet och menade att den turkiska regeringen skulle kunna stoppa flyktingbåtarna om den vill:
– We know very well that if Turkey wants they can do the job of cracking down illegal traffickers, sade Avramopoulos.
Han avvisade inte heller Angela Merkels förslag om att Nato ska sätta in militärfartyg för att stoppa flyktingbåtarna.
Flera mer eller mindre desperata förslag diskuteras inför EU-toppmötet nästa vecka. Den svenska regeringen behöver dessförinnan ta ställning till vad den är beredd att göra för att bidra till en europeisk lösning av flyktingkrisen.