EU-kommissionen ökar pressen mot Ungern och Polen om korruption och rättsstaten

EU-kommissionen tar nu det första steget mot vad som kan leda till att Ungern och Polen mister sina mångmiljardbidraget från EU:s budget. Kommissionen ifrågasätter de båda regeringarnas brister i bekämpning av korruption, hanteringen av offentliga upphandlingar och bristande rättssäkerhet. Som kan göra att EU:s pengar inte skyddas.

Det är två inofficiella brev undertecknade av kommissionens generaldirektör Gert-Jan Koopman, men som läckts till medier i Bryssel. Regeringarna får två månader på sig att svara.

Men den långa listan av brister visar hur kommissionen förbereder sig för att kunna använda den nya möjligheten att dra in budgetmiljarder från medlemsländer som har brister i de rättsliga systemen eller ekonomisk hantering som kan hota EU:s finansiella intressen.

Det var i den historiska uppgörelsen om att ta upp lån till en återhämtningsfond på 750 miljarder euro utöver långtidsbudgeten som den nya ”rättsstatsprincipen” infördes om att utbetalningar kan stoppas till medlemsländer.

Ungern och Polen gick motvilligt med på regelverket, men vände sig omedelbart till EU-domstolen med argumentet att reglerna var ett brott mot EU-fördraget.

EU-parlamentet har krävt att kommissionen ska börja använda sig av de nya reglerna och stoppa budgetutbetalningar till Ungern och Polen. Men kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill avvakta EU-domstolens utslag.

Det har fått parlamentet att stämma kommissionen inför EU-domstolen.

Nu visar kommissionen att den ändå agerar med de två breven.

Ungern ifrågasätts i 16 punkter, enligt Politico. Kommissionen pekar på hur ministrar sitter i styrelser som tjänar på EU-bidragen, och tar upp frågor om hur stora bidrag går till projekt knutna till premiärminister Viktor Orban och hans släktingar.

I brevet till Polen radas upp alla problemen med rättssystemet, som inte är oberoende, och som dömts ut av EU-domstolen i flera utslag.

EU-domstolen prövar för närvarande det nya rättsstatsystemet och klagomålen från Ungern och Polen. Domstolens generaladvokat väntas komma med sitt ställningstagande den 2 december. Men det är bara en indikation, domstolens definitiva utslag kommer i början av nästa år.