Sveriges halvår som EU-ordförande har knappt börjat förrän kommissionen går på offensiv på tvärs mot regeringens planer på beslut om ökade satsningar på frihandel och fri konkurrens.
I stället tvingas statsminister Ulf Kristersson till fotbyten och acceptera ökade statsstöd och gemensam EU-finansiering för att möta USA:s protektionistiska storsatsning för att locka klimatinvesterande företag
– Det är viktigt med snabba beslut till företag för att få dem att investera i EU, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och spände blicken i Kristersson i sin inledning på den gemensamma presskonferensen efter det traditionella mötet mellan kommissionen och ordförandelandets regering, som hållits i Kiruna.
Svenska regeringen hade planerat att som sin profilfråga få EU lova ökade satsningar på fri konkurrens och att underlätta för världsomfattande frihandel. Nu kommer i stället förslag om att inskränka den fria konkurrensen med förslag som ska göra det lättare för EU-ländernas regeringar att ge statsstöd till klimatinvesteringar.
”I basically agree”, var Kristerssons svar på von der Leyens långa lista av kommande lagförslag för att öka stödet till gröna investeringar för att europeiska företag inte ska lockas flytta sina investeringar tilll USA.
Financial Times’ EU-korrespondent Sam Fleming kommenterade det läge svenska regeringen hamnat i som EU-ordförande:
”Sweden never tires of brandishing its free-market, open trading credentials, so it is one of life’s ironies that Stockholm assumes the EU presidency just as the economically liberal tribe finds itself firmly on the back foot… It could be a long six months for Sweden’s economic liberals.”
Ursula von der Leyen vill ha snabba beslut om att de lättnader för statsstöd som inrättats som ”tillfälliga åtgärder” under coronapandemin nu ska utökas ytterligare.
– Vi måste också få fram finansiella verktyg för att dessa investeringar ska komma hela EU till del, sade von der Leyen.
Hon svarade dock inte på en direkt fråga om det innebär att EU-kommissionen kommer att föreslå nu EU-upplåning för att dela ut till medlemsländerna, på det sätt som man skapat EU:s återhämtningsfond på 750 miljarder euro.
– Vi måste först göra en bedömning av de resurser vi har och hur stora behoven är, svarade VDL undvikande. EU-regeringarna är djupt oeniga om flera EU-lån.
Men EU-kommissionen har redan satt igång arbetet för att ytterligare urholka de strikta statsstödsreglerna. Konkurrenskommissionären Margrethe Vestager har skickat förslag till EU-ländernas regeringar enligt Financial Times.
In a letter sent to ministers on Friday seen by the Financial Times, Margrethe Vestager said the “competitiveness of Europe” faced multiple challenges, including pressure to respond to the US Inflation Reduction Act. She said this “risks luring some of our EU businesses into moving investments to the US”.
Kommissionen kräver svar från EU-regeringarna senast den 25 januari.
Kommissionens brev är ett svar främst på krav från franska regeringen om en ”Made in Europe”-lagstiftning med en ”förenklingsschock”, som gör att snabba beslut kan tas om statsstöd till utvalda branscher.
Frankrike vill ha också ha en ny EU-fond där EU-miljarder ska kunna satsas på viktiga industriprojekt.
EU-kommissionen väntas komma med ett färdigt förslag till det extrainkallade EU-toppmötet den 10 februari.
Ulf Kristersson tillade i alla fall:
– Sverige vill även ha en långsiktig diskussion om hur EU ska öka sin konkurrenskraft. Och vi hoppas kunna driva på för att flera frihandelsavtal går i hamn under det svenska ordförandeskapet.
Ursula von der Leyen svarade att kommissionen, som leder EU:s handelsförhandlingar, hoppas att de avtal som förhandlats fram med bl a Australien, Nya Zeeland, Chile, Mexiko och andra Latinamerikanska länder snart ska kunna gå i hamn.