EU-kommissionens Ursula von der Leyen föreslår att energibolagens övervinster ska användas för att stödja elkunderna mot skyhöga elräkningar. Storbritanniens nya premiärminister Liz Truss säger nej till ”windfall tax” och vill i stället låna 100 miljarder pund till elpristak, som elkunderna får betala senare.
Två olika ekonomiska modeller för att möta Putins energikrig ställs mot varandra i Europa och ger möjlighet att se vilken metod som ger bäst resultat.
Det kallas ”Trussonomics” och skiljer sig i grunden från den ekonomiska politik som förts av de två senaste företrädarna, Theresa May och Boris Johnson. May lovade minska orättvisorna och BoJo vann en storseger i valet 2019 på löften om stora statliga satsningar i utsatta regioner.
Liz Truss lovade stora skattesänkningar och ”mer personligt ansvar och frihet” i kampanjen inför Torymedlemmarnas val av partiledare. Det ville också Theresa May och Boris Johnson när de tillträdde, men anpassade sin politik för att behålla väljarstöd.
Men Truss gör en rivstart mitt i den ekonomiska krisen för att genomföra den marknadsliberala agendan. Energibolagen ska få behålla sina rekordvinster på 170 miljarder pund från Putins energikrig, samtidigt som bolagsskatterna sänks med ytterligare 30 miljarder. I nästa steg väntas sänkta inkomstskatter. På så sätt hoppas Liz Truss kunna locka fler utländska investerare till Storbritannien och få igång den låga ekonomiska tillväxten i UK.
Det kallas ”trickledown-economics”, där de ökade vinsterna och välståndet för de rika så småningom ska sippra ner till resten av befolkningen i form av fler jobb och ökad ekonomisk tillväxt.
Hon tvingas ändå börja med en massiv statlig ekonomisk insats för att förhindra uppror bland britterna när energipriserna rusar i höjden. Den brittiska regeringen har ända sedan 2019 haft en slags pristak på energikostnaderna för att hålla nere kostnaderna för uppvärmning för de värst utsatta. BoJo-regeringen gjorde också en u-sväng i somras och införde en ”windfall tax” på olje- och gasbolagens övervinster. Men elbolagen slapp undan när Boris Johnson tvingades avgå som premiärminister.
Liz Truss säger nu tvärnej till att ta ut extraskatter av elbolagen. Det pristak på 2 500 pund per år för ett normalhushåll som hon utlovar för de kommande två åren ska betalas med ett lån som beräknas uppgå till 100 miljarder pund även om Truss-regeringen behåller den extra beskattningen av olje- och gasbolagen. Företagen utlovas stöd under sex månader mot stigande energipriser.
“I am against a windfall tax. I believe it is the wrong thing to be putting companies off investing in the United Kingdom just when we need to be growing the economy.”
På finansmarknaderna ledde Liz Truss’ besked inte till några glädjetjut. I stället fortsatte valutakursen att ligga rekordlågt. På nivåer som inte setts sedan Margaret Thatchers dagar.
The British pound has been hammered over recent months by surging inflation — currently at the highest level among all G-7 nations — and the prospects of a looming recession. The appointment of Truss, who is widely expected to cut taxes and boost borrowing, has added to U.K. debt market concerns.
Den här stenhårt formulerade marknadsliberala linjen ger oppositionspartiet Labour gratisammunition att peka på en tydlig skiljelinje i krispolitiken. Labourledaren Keir Starmer kallade det för ”Truss’ dogmatism” i torsdagens debatt i parlamentet. Han citerade oljekoncernen BP:s chef som kallat Putins energikrig för en ”kassamaskin” och att en övervinstbeskattning inte skulle påverka bolagets investeringsplaner.
– Nu har vi en tydlig skillnad mellan Tories och Labour. Toryregeringen vill att de hårt arbetande britterna ska betala för Putins energikrig för flera decennier framåt när statens lån ska betalas, sade Starmer.
I EU handlar förhandlingarna om de stigande energipriserna om helt andra metoder att stödja medborgarna och företagen. I medlemsländerna har regeringarna hittills använt ökade skatteintäkter från stigande energipriser till att subventionera el- och energipriser. Men inför fredagens extra energiministermöte är det energibolagens övervinster som EU-kommissionen vill dra in när man inför prisregleringar.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar det för en ”solidaritetsinsats” från energibolagen i stället för övervinstskatt eftersom en del regeringar – läs tyska FDP – lovat stoppa skattehöjningar i sina valkampanjer.
Low-carbon energy companies, renewable and nuclear suppliers that have reaped “enormous revenues … they never dreamed of” from generating electricity will face a cap on their revenues, Von der Leyen said, with proceeds earmarked to help domestic consumers and companies pay “astronomical” bills.
Det är fortfarande osäkert om EU-regeringarna kan komma överens om hur extrabeskattningen ska tas ut och hur hög den ska vara. Från vänsterhåll kritiseras också kommissionen för att den inte helt avskaffar den marknadsprissättning som gäller i dag där det dyraste energislaget avgör priserna.
Men inriktningen från EU-kommissionen och de flesta medlemsländers regeringar är att energibolagen rekordvinster ska betala stödinsatser till medborgarna. En helt annan ekonomisk politik i dessa kristider mot Storbritanniens.
Ekonomiska experter och väljare kommer nu att kunna följa i realtid vilken ekonomisk politik som är mest framgångsrik.