EU-ledare lyckas hålla ihop mot Trump, Putin, Erdogan, Brexit – språngbräda för att hantera de stora hoten?

Donald Trump höll EU på halster med försenat besked om strafftullar, Vladimir Putin twittrade om insmickrande telefonsamtal med Greklands Alexis Tsipras, Tayyip Erdogan hotade bryta flyktingavtalet, Nigel Farage kastade fisk i Themsen. EU-ledarna utsattes för påtryckningar av olika kaliber, men de lyckades ändå hålla ihop och stå upp mot hoten och splittringsförsöken.

Kan den enigheten blir den språngbräda som behövs för att EU-regeringarna ska klara av att ta sig an de stora hoten mot unionen – migrationspolitiken, de demokratiska rättigheterna, euron och den sociala sammanhållningen?

Det var en lång dagordning, men på briefingarna inför toppmötet förvarnades om att det ändå nog inte skulle hända något dramatiskt. Men det blev ett mycket händelserikt möte, där tidtabellen fick kastas om och där de förskrivna beslutspunkterna skärptes på flera områden.

+ Handelskommissionären Cecilia Malmström flög hem från Washington med ett löfte från sin amerikanske motpart om att EU troligen skulle undantas från Trumps strafftullar på stål och aluminium. Men ingen kunde vara säker på vad den irrationelle Donald Trump skulle besluta och USA:s utlovade besked dröjde så länge att EU:s svar fick skjutas upp till fredag morgon.

Trump gjorde ett tillfälligt undantag för bland annat EU, men bara till 1 maj och med krav på löften om begränsningar av exporten till USA med handelskvoter. EU-ledarnas svar blev en uppbackning av EU-kommissionens hot om att dra USA inför värlshandelsorganisationen WTO och slå till med ”proportionerliga” motåtgärder, dvs strafftullar på 6,4 miljarder mot USA. EU är berett till en ”dialog” om hur möta den kinesiska överproduktionen av statssubventionerat stål, men inte att böja sig för Trumps försök till uppgörelser om ”frivillig” begränsning av exporten.

– Vi är inte beredda att förhandla med en pistol mot huvudet, sade Frankrikes Emmanuel Macron på en gemensam presskonferens med Tysklands Angela Merkel. Och Merkel lade till att frågan om överproduktion av stål bör behandlas i internationella organ som WTO.

”The European Council strongly supports the steps taken by the Commission to ensure that the interests of the EU are fully protected and to reserve its rights, in compliance with World Trade Organisation rules, to respond to the US measures as appropriate and in a proportionate manner. The European Council… underlines its support for a dialogue on trade issues of common concern.”

+ Greklands premiärminister Alexis Tsipras ifrågasatte om det verkligen var Ryssland som låg bakom giftattentatet i Salisbury när han anlände till toppmötet. På EU-utrikesministrarnas möte i måndags lyckades man bara enas om att fördöma attentatet men utan att peka ut vem som låg bakom det. Inte bara den grekiska regeringen, utan även Cyperns och Ungerns har intima ekonomiska relationer med Ryssland, och Italiens varnar för att fortsatta sanktioner drabbar landets ekonomi hårt.

Det blev en lång nattmangling, där Angela Merkel och Emmanuel Macron symboliskt höll ett eget möte med Theresa May för att visa sitt stöd. Efter midnatt kom ett enhälligt uttalande där Ryssland pekas ut som ”högst trolig” ansvarig för dådet:

”Europeiska rådet instämmer i den brittiska regeringens bedömning att det med stor sannolikhet är Ryska federationen som bär ansvaret och att det inte finns någon rimlig alternativ förklaring. Vi står enade i fullständig solidaritet med Förenade kungariket inför denna allvarliga utmaning för vår gemensamma säkerhet….Medlemsstaterna kommer att samordna sitt arbete angående vilka slutsatser som ska dras mot bakgrund av de ryska myndigheternas svar. Europeiska unionen kommer att fortsätta att noga följa ärendet och dess följdverkningar.”

Flera EU-regeringar väntas utvisa ryska diplomater eller kalla hem sina ambassadörer från Moskva de närmaste dagarna. Macron talade om att ”ett antal länder inklusive Frankrike och Tyskland kommer att vidta koordinerade åtgärder”.

+ På måndag ska EU och Turkiet enligt planerna hålla ett toppmöte i bulgariska Varna. Men mötet riskerade att bli inställt på grund av konflikter med Cypern och Grekland. Turkiets militär har blockerat Cyperns borrningar efter olja och har gripit två grekiska soldater. Kraven har också ökat på EU-regeringarna att agera mot Turkiets militära angrepp mot kurder i Syrien.

EU-toppmötet skärpte kritiken av Turkiet, vilket ledde till att toppmötet kan bli av, och uppges också ha bidragit till att Grekland gick med på uttalandet mot Ryssland för attentatet i Salisbury. Men mötet mellan Erdogan och EU-ledarna i Varna kommer inte att ske i någon trevlig atmosfär.

”Europeiska rådet fördömer med kraft Turkiets fortsatta olagliga handlingar i östra Medelhavet och Egeiska havet och framhåller sin fullständiga solidaritet med Cypern och Grekland.”

+ EU27-regeringarna har hittills visat upp en överraskande stor enighet i Brexitförhandlingarna. Den brittiska regeringen har i utträdesavtalet tvingats acceptera kraven på bibehållna rättigheter för EU-medborgarna och fortsätta betala för de beslut man varit med om och fattat i EU.

Enigheten upprätthålls i det förhandlingsmandat som toppmötet beslutade om. EU 27 ställer hårda krav för att UK ska få ett frihandelsavtal. Storbritannien ska gå med på åtaganden som innebär att man inte underminerar EU:s regler för konkurrens, statsstöd, skatter, sociala villkor, miljö mm. Det är krav för att både sätta stopp för nyliberala visioner om att göra UK till ett lågskatteparadis och vänsterdrömmar om att göra UK till en socialistisk planekonomi.

”Given the UK’s geographic proximity and economic interdependence with the EU27, the future relationship will only deliver in a mutually satisfactory way if it includes robust guarantees which ensure a level playing field. The aim should be to prevent unfair competitive advantage that the UK could enjoy through undercutting of levels of protection with respect to, inter alia, competition and state aid, tax, social, environment and regulatory measures and practices.”

Euroländernas ledare höll ett eget toppmöte som avslutning och efteråt försäkrade Angela Merkel att arbetet för att få fram en plan för att gå framåt är ”på god väg”.

– Det krävs snabba framsteg för att komma överens om bankunionen, och kapitalmarknadsunionen, sade Merkel.

– Frankrike och Tyskland arbetar nu tillsammans för att till junitoppmötet kunna presentera en gemensam position, som innefattar hur ESM ska omvandlas till en ny institution (Europeisk valutafond). Vi är på god väg, upprepade hon och log emot Macron.

Angela Merkel tog upp också upp problemet att det är så stora ekonomiska skillnader mellan euroländernas ekonomier och stora sociala klyftor. Europeiska centralbankens chef Mario Draghi hade tagit upp behovet av åtgärder för att få fram ökad konvergens mellan euroländerna på toppmötet.

Angela Merkel förordade nu gemensamma möten mellan euroländernas arbetsmarknads- och finansministrar för att försöka komma överens om politiska åtgärder. I det nya tyska regeringsprogrammet talas om att driva fram system med minimilöner i samtliga euroländer.

Hon sade också att målet måste vara att få fram en ny uppgörelse om migrationspolitiken till EU-toppmötet i juni.

Angela Merkel verkar som omvald förbundskansler ha ambitionen att sätta fart på EU-arbetet på en rad områden. Och resultaten märktes på toppmötet, men också i vad som händer i bland annat Polen.

Den polska regeringen har under nästan två år blankt vägrat diskutera sina många inskränkningar i de grundläggande demokratiska rättigheterna och har fortsatt med ingrepp mot de juridiska institutionerna trots kritik från Europarådet och EU-kommissionen. Men dagarna efter Angela Merkels besök i Warszawa och efter att ha blivit avspisade en gång till på ett EU-ministermöte i Bryssel kom de första tecknen på att regeringen är beredd att backa.

”Poland’s ruling Law and Justice (PiS) party on Thursday presented a series of amendments to its highly contested judiciary bills and backtracked on a Holocaust law that soured relations with Israel and the United States.”

Det är troligen även försämrade opinionssiffror på hemmaplan som påverkar regeringen. Och det kommer av allt att döma att krävas fortsatt press på den polska regeringen för att återupprätta rättsstaten. Men även på det här området kan det ske förändringen, om EU håller samman och står upp för sina värderingar.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.