Statsminister Stefan Löfven fick agera kanonmat för snålalliansen på EU-toppmötet med linjen att säga Nej till coronaobligationer, Nej till bidrag och Nej till stora insatser mot coronakrisen. Men efter mötet står det klart att en uppgörelse är nära som innebär att rika länder som Sverige, Holland och Tyskland är beredda att i praktiken gå i borgen för en fond på minst 1 000 miljarder euro för att stödja de hårdast drabbade länderna som Italien och Spanien.
Det blev som väntat ingen uppgörelse på EU-ledarnas videomöte. Men till och med ”snålalliansens” ledare med Hollands Mark Rutte som den verklige härföraren ställer sig nu bakom EU-kommissionens modell för ”innovativa finansiella instrument”, som ska bana väg för kommissionen till massiv upplåning med EU-budgeten som garanti.
-Vi talar inte om miljarder euro, utan trillioner, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på presskonferensen efter mötet. Kommissionens tjänstemän räknar med upplåning upp emot 2 000 miljarder euro.
EU-kommissionens förslag innebär att medlemsländerna går med på att höja taket i långtidsbudgeten för 2021-27, från de 1,2 procent av ländernas BNP som kommissionens förslag ligger på upp till 2 procent. Den marginalen ska kommissionen sedan med hjälp av sin höga kreditvärdighet använda till upplåning på finansmarknaderna.
I praktiken blir det upplåning med EU-ländernas ekonomier som lånegaranter, men det kallas inte för coronaobligationer eller euroobligationer. På så sätt hoppas Stefan Löfven, Mark Rutte och Angela Merkel kunna säga till sina väljare att de inte går i borgen för ”italienare och spanjorer”.
Det här är samma modell som används av kommunerna i Sverige för gemensam upplåning. Det påpekade Kommuninvests ordförande Göran Färm, fd socialdemokratisk EU-parlamentariker, i en kommentar till en artikel på Omeuropa.se:
”Detta är exakt Kommuninvests modell, fast på Europanivå. Kommuner och regioner går i solidarisk borgen för Kommuninvest som därmed kan låna billigt på världsmarknaden och sedan lånar vidare till både starka och svagare kommuner. Det här sparar miljarder åt svensk kommunsektor och skulle säkert fungera lika väl på Euronivå.”
Hollands premiärminister Mark Rutte och hans finansminister Wopke Hoekstra har tävlat om vem som är tuffast i att säga nej till gemensam upplåning. När Angela Merkel nu signalerat att Tyskland är berett att ansluta sig till EU-kommissionens modell valde Rutte att låta Stefan Löfven kliva fram som främste företrädare för ”snålalliansen”, enligt rapporter från videokonferensen.
Financial Times rapporterade på Twitter: ”Frugals, led by Sweden: no grants and no trillion camp”.
Toppmötet dominerades dock av ECB-chefen Christine Lagardes varningar för dramatiska ekonomiska ras och maningar till EU-ledarna att ta sitt ansvar.
De länder som drabbats hårdast av coronakrisen har redan tvingats till dyrare upplåning på finansmarknaderna för att klara den akuta hanteringen av krisen. De kräver att EU ska ställa upp med bidrag eller ”lån utan krav på återbetalning”.
Och efter toppmötet rapporterade Ursula von der Leyen:
-De fortsatta diskussionerna kommer att handla om hur stor del som kommer att ges som lån och hur stor del som bidrag. Det gäller att hitta en bra blandning, sade von der Leyen.
EU-toppmötets ordförande Charles Michel konkluderade:
-Det fanns en stark politisk vilja att nå en kompromiss.
EU-kommissionen har lovat att komma med ett förslag den 6 maj till en ny långtidsbudget där upplåningen till ”Återhämtningsfonden” ingår. Därefter väntar förhandlingar mellan EU-länderna, på ambassadörs- och finansministernivå. Först därefter är stats- och regeringscheferna beredda att försöka ta beslut som visar om EU är förmöget att möta den största krisen sedan andra världskriget.
Trots snålalliansens gester pekar torsdagskvällens EU-toppmöte mot att ett historiskt beslut om solidaritet med de mest utsatta vara på väg.