EU-ledarna inser att Orban ska utvisas när viktiga beslut ska fattas

EU-topparna med Angela Merkel i spetsen har i alla år varit beredda att kompromissa hur långt som helst för att nå fullständig enighet.

Men på torsdagskvällen skedde ett paradigmskifte – Merkels efterträdare Olaf Scholz uppmanade Viktor Orban att lämna mötesrummet för att övriga 26 skulle kunna fatta ett ”enhälligt beslut” att öppna för medlemsförhandlingar med Ukraina. Utvisning kan bli en ny metod för ett kraftfullare EU.

När Viktor Orban senare på natten blockerade ett beslut om ett stödpaket på 50 miljarder euro till Ukraina blev svaret från övriga 26 att de ska ses igen om en månad. Då kan de ha förberett för ett nytt ”enhälligt beslut” om Ukrainastöd – med en utvisad Orban.

EU-ledarna stod på rad inför journalisternas mikrofoner på småtimmarna för att försäkra att Ukraina ska få det utlovade stödet från EU trots Orbans veto:

“Ukraine will not be left without support” and that there was a “strong will” among the other 26 EU member states to deliver the necessary aid, sade Estlands premiärminister Kajsa Kallas.

“We will be there to support you, we need to figure out a few details,” hälsade Belgiens premiärminister Alexander De Croo till Ukraina. Han tar över som EU-ordförande vid årsskiftet.

EU:s stats- och regeringschefer tycks ha kommit till insikten att man inte kan kompromissa hur långt som helst, att några av deltagarna på toppmötena inte är beredda att ta ansvar för att hålla ihop EU-samarbetet utan är där för att försöka stjälpa. En union som vill ta steget att bli en geopolitisk stormakt tvingas också inse att det leder till att den får fiender.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade efter mötet på fredagen att hon hoppas att Viktor Orban ska ändra sig till ett extra toppmöte i början av nästa år. Men deklarerade samtidigt:

-Vi kommer att se till att det finns en ”fungerande lösning” till dess som gör att beslut om Ukrainastödet kan fattas även utan enhällighet med alla 27 länder, sade von der Leyen.

Rysslands militära invasion av Ukraina har gett EU en ny roll i världspolitiken och med steget att öppna för medlemskap för Ukraina, Moldavien och Georgien har EU utmanat Putinregimens imperiedrömmar. Konsekvensen blir att EU också måste ta strid mot Putins femtekolonnare, i ett första steg Viktor Orban.

Beslutet på torsdagskvällens toppmöte om utvidgningen är ett ljus i tunneln för ukrainarna och särskilt för president Zelensky. I ett svårt läge i kriget med Ryssland och sviktande stöd från USA får Ukraina det historiska beskedet att EU ser landet som en del av Europa och att västländerna är beredda på ett långvarigt stöd för Ukrainas självständighet.

Viktor Orban har gjort rader av utspel de senaste veckorna där han krävde att Ukraina inte ens skulle tas upp på toppmötet. Men efter flera direkta samtal med Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz, Italiens Giorgia Meloni, EU-ordförande Charles Michel verkar Orban ha insett att han målat in sig i ett otrevligt hörn. Där han stod naken avslöjad som Putins hantlangare med uppdraget att verka för att Ukraina ska förbli i Rysslands intressesfär.

Olaf Scholz lär ha kommit på räddningen för Viktor Orban, att han skulle vara tillfälligt frånvarande när toppmötet enhälligt beslutade att öppna för EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och Georgien.

Erfarna EU-diplomater kunde inte påminna sig att det någonsin hänt tidigare. Men det uppgavs vara ett trick som Scholz lärt sig under åren i tyska SSU på 80-talet.

Det gjorde att EU-toppmötet kunde fatta det historiska beslutet, samtidigt som Orban efteråt kunde meddela att han inte ville delta i ett ”dåligt beslut”.

Men Viktor Orban tyckte uppenbarligen att det skulle bli väl pinsamt om han gått ut på toa en gång till när toppmötet skulle besluta om 50-miljardersstödet till Ukraina. Han vägrade stödja hela den uppgörelse om förändring av EU:s långtidsbudget som förhandlats fram under hösten och övriga 26 regeringar stod bakom med motiveringen att den innebar ”ungerska pengar skulle gå till Ukraina”.

Övriga EU-ledare vägrar acceptera Orbans nej den här gången. De har bundit sig så hårt vid åtagandena till Ukraina, och ser en seger för Putinregimen som ett så verkligt hot mot Europa framtid att de måste gå vidare.

De har tre alternativ, som alla kan behövas de kommande åren:

+ De kan locka och pressa Orbanregeringen att ändra sig och säga ja till Ukrainastödet. Viktor Orban sade till ungerska radio att han är beredd att rösta ja, mot att EU-kommissionen betalar ut alla de drygt 30 miljarder euro som hålls inne på grund av bristerna i demokratin i landet.

”This is a great opportunity for Hungary to make it clear that it should get what it deserves,” Orban said.

Ursula von der Leyen svarade att Ungern kan få sina pengar så snart regeringen ”rör sig” – ändrar sina lagar som gör att landet får oberoende domstolar, bekämpar korruptionen mm enligt den kravlista med ”27 milestones” som kommissionen ställt upp.

+ De övriga 26 EU-regeringarna kan tillsammans vid sidan av EU-institutionerna garantera upplåningen till Ukrainastödet. EU-dipkomater säger att det är komplicerat och bara kan göras ett år i taget, men att samtliga 26 stats- och regeringschefer är beredda till det.

EU-ledarna gjorde något liknande 2011 när dåvarande brittiske premiärministern David Cameron sidsteppades när han vägrade stödja den så kallade ”finans- och stabilitetspakten”.

+ De övriga 26 EU-regeringarna kan ta till ”atombombsparagrafen” och ta ifrån Ungern rösträtten i EU. Parlamentet krävde 2018 att ”artikel 7-processen” skulle sättas igång mot Ungern för landets brott mot EU:s grundläggande demokratiregler. Men det kravet har inte tagits upp eftersom det krävs att övriga EU-regeringar rösta för sanktioner och Viktor Orban kunde lita på att den nationalkonservativa regeringen i Polen skulle stödja honom.

Men nu har en ny EU-positiv regering tagit över i Polen med Donald Tusk som regeringschef. ”Atombomben” har därmed blivit ett tänktbart alternativ.

Det är ett helt oprövat kort som EU-ledarna säkerligen kommer att undvika att ta till. Men själva åsynen av Donald Tusk på de senaste dagarnas toppmöte bör ha gjort Viktor Orban nervös.

Orbans förhoppning om att Slovakiens nye populistiske regeringschef Robert Fico skulle bli hans nya lojala radarkompis har inte infriats.

På hemmaplan lovade Fico i valrörelsen att stoppa allt vapenstöd till Ukraina. Han jämförde Natogrupperna i landet med ”Nazisoldater”. Men när han landade i Bryssel besökte han Natohögkvarteret före EU-mötet och lovade Natochefen Jens Stoltenberg att försvarsindustrisamarbetet i landet som producerar för Ukraina ska fortsätta liksom reparationsanläggningen för försvarsmateriel som spelar en viktig roll i kriget.

På EU-toppmötet lämnade inte Robert Fico mötesrummet utan ställde sig bakom beslutet om att Ukraina ska få inleda medlemsförhandlingar, liksom budgetförslaget med 50 miljarder euro till Ukraina.

Ukrainakriget har fått EU-ledarna att inse sin nya roll som ledare i en långvarig strid om Europas framtid. Redan i januari kommer nästa test om de klarar av att leva upp till.

För nya femtekolonnare kan snart dyka upp på toppmötena beredda att lyfta vetokortet till stöd för Putin. I Nederländerna förhandlar högerextreme Geert Wilders om att sätta samman en regeringsallians som gör honom till premiärminister. I Österrike leder högerextrema FPÖ stort inför nästa års val. I Frankrike leder högerextrema Marine Le Pen stort inför presidentvalet 2027.