EU-minimilöner: Sveriges val – internationell solidaritet eller bilda stoppkloss med Ungern och Polen

EU-kommissionens lagförslag om minimilöner säkrar ett undantag för Sverige och andra länder med kollektivavtal. Samtidigt som det sätter press på medlemsländer som konkurrerar med att hålla ner medborgarnas löner.

Nu ställs svenska fack och partier inför valet om de ska leva upp till parollerna om ”internationell solidaritet” eller om de ska bilda gemensam front med regimerna i Ungern, Polen och Bulgarien för att stoppa direktivet om minimilöner.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit gick så långt att han kallade de svenska och danska argumenten mot EU-minimilöner för ”fake news”, eftersom man hävdat att det ”hotar den nordiska modellen med kollektivavtal”.

– Jag uppmanar alla att nu läsa texten till direktivförslag. Sedan kan vi diskutera, manade Nicolas Schmit på en pressträff med svenska och danska journalister.

– Det här förslaget innebär om det genomförs att kollektivavtalsmodellen för första gången garanteras i EU-lagstiftningen. Tidigare fanns det ingen lagtext och då kunde EU-domstolen gå in och tolka, som man gjorde i det omtalade Laval-fallet,

Det finns ett brett stöd sedan många år för en lagstiftning om minimilöner i EU-parlamentet och från Europafacket. Men i låglöneländerna i Östeuropa, där politikerna lockar till sig utländska investeringar med löften om låga löner, är motståndet starkt mot att höja minimilönerna och ge facken inflytande över lönesättningen.

Kommissionen pekar på att lönerna inte alls höjts i samma takt som företagens vinster och att andelen arbetare som inte kan leva på sin heltidslön har ökat till närmare 10 procent.

– Om EU:s inre marknad ska fungera väl måste vi också se till att det finns långsiktig social utjämning och en utjämning av lönerna. Gapen får inte bli för stora. Särskilt när vi går igenom en kris som i dag får det inte leda till att de mest utsatta får höra att de ska acceptera sänkta löner eller frusna löner, säger Nicolas Schmit.

Det största hotet mot lönerna för löntagare i länder med relativt höga löner är att deras jobb flyttas till låglöneländer eftersom EU:s inre marknad underlättar för företagen att placera produktion där det är billigast. Låga löner i andra EU-länder gör också att fler arbetare söker sig till bl a Sverige och accepterar dåliga arbetsvillkor eftersom det ändå är bättre än deras möjligheter i hemlandet.

I ett försök att lugna proteststormen från Sverige och Danmark föreslår kommissionen ett lagstadgat undantag från kravet på lagstadgade minimilöner för länder där minst 70 procent av löntagarna omfattas av kollektivavtal. I Sverige uppges andelen uppgå till hela 90 procent.

Nicolas Schmit hävdar också att skrivningarna i lagförslaget innebär att svenskar och danskar som tvingas arbeta utan kollektivavtal inte kan söka stöd i EU-domstolen.

– Det här lagförslaget skapar inga individuella rättigheter. De löntagare i Sverige som arbetar utan kollektivavtal får klaga hos instanser på hemmaplan, säger Nicolas Schmit.

I Finland som också har kollektivavtal för de flesta branscher har man löst frågan om minimilöner för alla genom att avtalen omvandlas till lag genom så kallad allmängiltigförklaring. Det är en modell som facken i Finland anser har bidragit till att hålla uppe minimivillkoren.

Svenska och danska fack och politiker har lobbat intensivt för att stoppa det utlovade lagförslaget från kommissionen.

+ De har hävdat att EU-fördraget inte tillåter en lagstiftning om löner. EU-kommissionären Nicolas Schmit hänvisar dock till artikel 153, 1b i EU-fördraget där det sägs att EU har ansvar för medborgarnas ”arbetsvillkor”, och poängterar att direktivet inte innehåller några exakta krav på hur höga minimilönerna ska vara.

+ De har argumenterat för att EU i stället ska anta ”rekommendationer” om minimilöner. Men Nicolas Schmit avfärdar det:

– Att säga ”Please” fungerar inte. Rekommendationer skulle inte ha någon inverkan på de låga lönerna.

EU-kommissionen vill också sätta press på medlemsländerna genom att lagstifta om att det införs årliga uppgifter om lönesättningen.

Från svenska politiker som Centerpartiet kom uppmaningar om att stoppa lagförslaget redan innan kommissionen avslutat sin presskonferens. Det är kanske inte så förvånande för den som minns att Fredrick Federley(C) och Dominika Peczynski startade en salladsbar 2008 med specialinriktning att inte ha något kollektivavtal.

Men fackföreningsrörelsen och regeringen måste nu fråga sig om de ska delta i förhandlingarna om att få fram en EU-lag som kan bidra till att lyfta lönerna för de mest utsatta arbetarna i EU samtidigt som det garanterar att kollektivavtalsmodellen kan fortsätta att gälla. Eller om de ska liera sig med Viktor Orban et cons för att stoppa lagförslaget.