Migrationskommissionär Ylva Johansson (S) gav den svenska högerregeringen en hjälpande hand vid ministermötet på Arlanda med förslag enbart om hur EU ska få fler migranter att återvända hem.
Men kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslår att EU-ledarna på toppmötet om ett par veckor även enas om att utöka solidariteten mellan medlemsländerna i mottagande av flyktingar. Och Tysklands migrationsminister Nancy Faeser avvisade redan på Arlanda regeringens tal om att EU ska trappa upp bestraffningen av länder som inte tar tillbaka flyktingar.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard sade nöjt efter ministermötet på torsdagen att det fanns ”enighet” bland medlemsländerna om förslaget att i ökad utsträckning dra in visumrättigheter och bestraffa länder på andra sätt som inte tar tillbaka flyktingar från EU. Kommissionen manades att arbeta vidare enligt den modellen.
Trots att det var ett ”informellt ministermöte” där det inte fattas några beslut publicerade regeringen ett uttalande som EU-ordförande om att det fanns ett ”starkt stöd” för att dra in visumrättigheter. Där regeringen också hotade med att EU kan dra in bistånd och bryta handelsavtal:
”Vi måste använda oss av alla berörda politikområden i detta avseende, exempelvis viseringspolitiken, utvecklingssamarbetet, handeln och de diplomatiska förbindelserna.”
Men EU-ordföranden Sverige verkade inte ha hört vad det största EU-landets regering tyckte om ”skärpta straff-metoden”. Tyska journalister på plats fick dock höra migrationsminister Nancy Faeser ta avstånd från förslaget.
Tyskland tror det är mer framgångsrikt med samarbete med andra länder. Som landets ”migrationsavtal” med Indien, med möjligheten till legal migration och åtagande om att Tyskland kan skicka tillbaka migranter som fått nej på sin asylansökan.
”Ich glaube, dass der Weg über Migrationsabkommen der bessere ist.“ Solche Abkommen sollen Erleichterungen bei der legalen Migration mit Kooperation bei der Rücknahme verbinden. Deutschland hat dazu kürzlich mit Indien eine Vereinbarung getroffen.
Den tyska migrationsministern kommer under våren att resa till flera länder i Afrika tillsammans med sin franska kollega Gérald Darmanin för att försöka få till stånd liknande avtal.
EU:s migrationspolitik havererade 2015 efter flyktingvågen från Syrien. EU-regeringarna enades snabbt om att öppna gränserna för flyktingar från Ukraina efter Rysslands invasion, enligt det så kallade massflyktsdirektivet. Men för asylsökande från andra länder finns det ingen gemensam EU-politik.
Bara en femtedel av de migranter som fått avslag på sin asylansökan återvänder till hemlandet, enligt EU-kommissionen. Samtidigt ökar åter antalet flyktingar, upp till 300 000 i fjol, och medlemsländerna har drygt 900 000 asylansökningar att hantera.
Redan för två år sedan tog EU beslut om att öka pressen på länder att ta tillbaka migranter som fått avslag med hot om att dra in visum och handelsrättigheter. Men det har inte lett till några synliga resultat.
EU-regeringarna har bara enats om att dra in visumrättigheter för Gambia. Kommissionen har föreslagit liknande beslut för Bangladesh och Irak, men efter löften från Bangladesh om att börja ta tillbaka migranter har hotet dragits tilbaka.
Den svenska kommissionären Ylva Johansson fick ett nära nog kamikazeuppdrag när hon 2019 fick ansvar för migrationsfrågorna med uppdraget att få EU-regeringarna och parlamentet att enas om en ny EU-politik. Det förslag till ”migrationspakt” som hon lade fram året därpå innebar att kravet på obligatorisk omfördelning av flyktingar mellan medlemsländerna togs bort och ersattes med ”flexibel solidaritet”. Men endast delar av kommissionens förslag har medlemsländerna kunnat enas om hittills.
För att hantera akuta kriser och uppfylla önskemål från EU-ordförandelandet har Ylva Johansson och kommissionen lagt fram tillfälliga förslag. Under Frankrikes halvår som ordförande i fjol våras beslutades om att införa en ”Voluntary Solidarity Mechanism” av flyktingar mellan de flesta medlemsländerna inklusive EES-länderna för att avlasta Medelhavsländer. Sverige, Ungern, Polen och Österrike tillhörde de som inte skrev under.
EU:s mål var omfördelning av 8 000 migranter per år, men i slutet av året avslöjades att det bara 117 flyktingar som skickats vidare till ett annat medlemsland. Den EU-uppgörelserna havererade helt efter en konflikt i mellan Frankrike och Italien om 234 flyktingar från Libyen på räddningsfartyget Ocean Viking.
Vid EU-toppmötet i december i fjol krävde EU-ledarna än en gång nya akuta förslag för att lösa det ökande antalet migranter. Det är en av huvudfrågorna på det extrainkallades toppmötet 9-10 februari.
Men det förslag som EU-kommissionens Ursula von der Leyen lagt fram handlar inte, som ordförandelandet Sverige vill, bara om hota andra länder med bestraffningar om de inte tar tillbaka migranter. Utan också om öka solidariteten med medlemsländer som får ta emot många migranter, genom omfördelning mellan medlemsländerna. Ett förslag som går på tvärs mot svenska regeringens och Sverigedemokraternas internationella avskräckningskampanj.
Von der Leyen föreslår bland annat ökade satsningar på gränskontroller vid EU:s yttre gränser, med fler Frontexpatruller, registrering av alla migranter vid gränserna, och att pröva en modell med snabba beslut för att kunna avvisa en del asylsökande omedelbart.
Men kommissionens ordförande efterlyser samtidigt en ”effektiv solidaritet” mellan EU-länderna för att kunna hantera pressen på länder som Italien och Bulgarien:
”Support to Member States under the most pressure should be intensified, including through effective relocation using the Voluntary Relocation Mechanism, whick should act as precursor for a permanent mechanism.”
När det gäller hoten mot andra länder att dra in visumrättigheter förordar von der Leyen samarbete i stället ”skärpt straff-linjen”. En linje som mer liknar den tyska migrationsministerns uttalanden på mötet på Arlanda.
Kommissionens ordförande förordar samarbete med länder som Bangladesh, Marocko, Pakistan, Egypten, Tunisien och Nigeria om återvändandeavtal där det också ingår möjligheter till legal migration och utvecklingsavtal:
”These will include ambitious legal migration pathways, such as Talent Partnership, boosting internationel mobility and the development of skills in a mutually beneficial way.”