”EU-njalinje” – Jimmie Åkesson gör ett nytt försök att locka tillbaka missnöjesväljarna

Sverigedemokraterna har tappat en kvarts miljon väljare sedan valet på att agera stödparti åt regeringen och Jimmie Åkesson försöker om och om igen signalera att han fortfarande är missnöjesväljarnas främste företrädare.

Nu lanserar Åkesson en ”EU-njalinje” där han försöker balansera mellan ett kraftigt ökat EU-stöd bland SD-väljare och fortsatt EU-motstånd bland andra.

Det första försöket att ”hundvissla” till missnöjesväljarna att SD fortsatt är deras sanna företrädare misslyckades. Jimmie Åkessons debattinlägg i Aftonbladet för några veckor sedan om att ”det är dags att utvärdera EU-medlemskapet” tolkades som ett utspel om att SD vill att Sverige ska lämna EU.

Men så långt hade ju inte Åkesson tänkt sig att gå. SD har ju backat ifrån kravet på Swexit för att vara med och leka med Ulf Kristerssons regering. Och Åkesson tvingades ut och dementera. Han menade ju bara ”utvärdera”, utan krav på att det ska leda någonstans.

Det blev en pinsam reträtt. Och nu gör Jimmie Åkesson ett nytt försök att framstå som EU-kritisk utan att kräva Swexit. I Svenska Dagbladet skriver han tillsammans med partiets EU-parlamentariker Charlie Weimers (fd KD) och kräver en ”ny EU-strategi”.

Men det är samma omöjliga trix som i första försöket – Åkesson försäkrar att han ”respekterar” att en majoritet av svenskarna är för EU-medlemskapet. Samtidigt som han lägger förslag om tvingande EU-folkomröstningar och förberedelser för när Sverige inte längre är EU-medlem.

+ Åkesson vill ändra grundlagen, ta bort skrivningarna om EU-medlemskapet, och införa ett ”folkomröstningslås”.

Varje förslag om ökad maktöverföring till EU eller förslag om ökade inbetalningar måste avgöras i bindande folkomröstningar. Det skulle troligen leda till folkomröstning varje gång EU förhandlar fram en ny långtidsbudget, när EU beslutar om fördjupat samarbete för att hantera pandemier eller när EU tar historiska beslut om militära satsningar med EU:s regionalfonder till stöd för Ukraina.

I Danmarks grundlag finns en sådan modell där folkomröstningar måste hållas om inte fem sjättedelar av politikerna i folketinget röstar för förslag att överlåta befogenheter till ett internationellt organ.

§20. Stk. 1. Beføjelser, som efter denne grundlov tilkommer rigets myndigheder, kan ved lov i nærmere bestemt omfang overlades til mellemfolkelige myndigheder, der er oprettet ved gensidig overenskomst med andre stater til fremme af mellemfolkelig retsorden og samarbejde. Til vedtagelse af lovforslag herom kræves et flertal på fem sjettedele af folketingets medlemmer. Opnås et sådant flertal ikke, men dog det til vedtagelse af almindelige lovforslag nødvendige flertal, og opretholder regeringen forslaget, forelægges det folketingsvælgerne til godkendelse eller forkastelse efter de for folkeafstemninger i § 42 fastsatte regler.

Det ledde till att Danmark ställde sig utanför planerna på EU:s rättsliga samarbete och försvarssamarbete, som ingick i Maastrichtfördraget 1992 efter att 50,7 procent röstat nej. Efter en kampanj där nejsidan fick hjälp av skrämselartiklar av Boris Johnson (då EU-korrespondent för Daily Telegraph, senare kampanjledare för Brexit och brittisk premiärminister) om en hemlig plan som skulle göra EU-kommissionens ordförande till president över alla EU-länder.

Danmark hamnade utanför bland annat EU:s viktiga polissamarbete och flera regeringar har försökt på olika sätt ändå få delta i samarbetet. Men väljarna sade nej till en så kallade tillvarsordning i en folkomröstning 2015.

Efter Rysslands invasion av Ukraina bytte dock de danska väljarna fot och röstade ja i en folkomröstning 2022 till att gå med i EU:s försvarssamarbete.

EU har lärt sig hur man ska kringgå länder som försöker stoppa viktiga beslut om fördjupat samarbete. När brittiske premiärministern David Cameron 2011 under eurokrisen lade in veto mot en skärpt ekonomisk kontroll beslutade övriga att bilda en mellanstatlig finanspakt utan Storbritannien. När länder som Sverige och Ungern inte ville att EU skulle inrätta en åklagarmyndighet mot fusk med EU:s pengar togs beslut att starta den enligt fördragets regler om ”fördjupat samarbete” där de länder som vill går med.

+ Åkesson lanserar också idén att Sverige ska ”ta mått och steg för att vårt land ska ha beredskap att lämna EU”. Sverige ska upprätta ett träningsläger där man ska ”träna en kader av tjänstemän med expertis att förhandla handels­avtal och annat som vi delegerat till EU och studera hur brexit kunde ha genomförts bättre”.

Men träningslägret är bara på låtsas, försäkrar Åkesson. Det ska bara fungera som ett förhandlingsknep som ”en signal till motparter i framtida förhandlingar att där finns en gräns för vad som kan accepteras”.

Jimmie Åkesson skickar desperat ut dubbla signaler till de som röstade på SD i valet i fjol: ’

1.Stödet för EU-medlemskapet har nära nog fördubblats bland SD:s väljare – från 23 till 43 procent på ett år. Till dem säger Åkesson att SD ”respekterar Sveriges medlemskap”.

2. Bara en fjärdedel, 26 procent, av SD-väljarna vill att Sverige ska lämna EU, en kraftig nedgång från 42 procent året innan. Men SD behöver även deras stöd och därför signalerar Jimmie Åkesson till dessa att hans förslag till ”EU-strategi” innebär att Sverige åtminstone ska börja ”träna” för att eventuellt lämna EU någon gång i framtiden.

Risken för Jimmie Åkesson är att de 250 000 väljarna han tappat sedan valet inte litar på hans ”hundvisslingar” om att han fortfarande tillhör antietablissemanget. När de ser honom stå sida vid sida med Ulf Kristersson och trots teatraliska protester ändå stöttar regeringen.