Kinas ledare försöker splittra västländerna för att bli den globala stormakten. Men president Joe Biden och EU-kommissionen närmar sig nu varandra i hur de ska möta hoten från Kina utan att riskera ett nytt världskrig.
Det möts dock av hårt motstånd – i USA anklagar hökarna Biden för ”undergiven för kommunister” och i Europa vill Wallenbergfamiljen och andra storföretagsägare ha fria händer för att tjäna ännu fler miljarder i Kina.
Kinas syn på omvärlden och andra staters säkerhet avslöjades på ett oförblommerat sätt i förra veckan när ambassadören i Frankrike, Lu Shaye, i en TV-intervju klargjorde att Kina inte anser att de länder som ingick i det forna Sovjetunionen har någon säkrad självständighet, inte heller att Krim ingår i Ukraina.
– Det finns inget i internationell rätt som befäster deras status som självständiga länder, sade Lu enligt Bloomberg.
Inför omvärldens massiva protester har utrikesdepartementet i Peking nu deklarerat att Kina ”respekterar den nationella suveräniteten” hos länder från forna Sovjetunionen. Men för sent. Kina som fredsmäklare i Ukraina och som säkerhetspolitisk aktör har tappat i trovärdighet.
Den kinesiske ambassadörens utspel är även pinsamt för president Emmanuel Macron, som efter sin omdiskuterade uttalanden efter besöket i Kina även bett ledarna i Peking att delta i fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland.
”Macron has tasked his foreign policy adviser Emmanuel Bonne to work with China’s top diplomat, Wang Yi, to establish a framework that could be used as a basis for future negotiations”.
Kinas tramp i klaveret har stärkt de krafter i EU som vill ha en hårdare linje mot Kina, som lagts fram av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och skärptes ytterligare av EU:s utrikeschef Josep Borrell i helgen.
Von der Leyen sade i sitt linjetal inför resan till Kina tillsammans med president Macron att ”Kinas kommunistparti har som ett klart mål att systematiskt lägga om världsordningen med Kina i centrum”.
Hennes ledord för den nya EU-linjen är ”de-risk – not de-couple”. Handelsreglerna mellan EU och Kina är ”obalanserade” och undermineras av ”Kinas statskapitalistiska system”, enligt von der Leyen. EU föreslås införa nya ”defensiva” handelsinstrument för att kunna stoppa export och investeringar i Kina som kan användas militärt och hota ”mänskliga rättigheter”.
EU:s utrikeschef Josep Borrell, tillika vice ordförande i kommissionen, trappade upp hållningen mot Kina ytterligare ett steg när han i helgen manade EU-länder att patrullera med krigsfartyg i Taiwansundet mellan Fastlands-Kina och Taiwan.
”Taiwan är en angelägenhet för EU ekonomiskt, kommersiellt och teknologiskt”. Därför uppmanar jag europeiska flottstyrkor att patrullera Taiwansundet”.
Borrells utspel publicerades i franska söndagstidningen Journal du Dimanche, som en särskilt hälsning till president Macron, inför måndagens EU-utrikesministermöte.
EU-kommissionens nya Kinastrategi blir extra intressant när USA:s regering lanserar en ”mjukare linje”, som ser ut att närma sig von der Leyens.
Finansminister Janet Yellen poängterade i sitt linjetal i förra veckan att hon och president Joe Biden inte vill ”decouple” från Kina utan ha ett ”ansvarsfullt” samarbete.
”We do not seek to “decouple” our economy from China’s. A full separation of our economies would be disastrous for both countries. It would be destabilizing for the rest of the world.”
Hon talade likt EU-kommissionen om att USA:s regering ska införa restriktioner i export och investeringar för att förhindra Kinas militär att komma över viktig teknologi. Kinesiska investeringar i USA kommer att granskas säkerhetsmässigt hårdare.
USA:s handelsrestriktioner mot Kina trappades upp under president Donald Trump, som talade om totalt handelsstopp i valrörelsen 2020. Det förverkligades inte, men med Joe Biden i Vita huset har USA ändå kraftigt trappat upp handelsrestriktionerna mot Kina. Sydkorea uppmanas att ställa upp i handelssanktionerna, som Nederländerna redan lovat göra.
När Joe Bidens regering nu ändå lanserar ett fortsatt ”ansvarsfullt” samarbete med Kina fördöms det av Republikanerna. ”There can be no “healthy relationship” with communists who want America to fail”, kommenterade Republikanernas senator Tom Cotton.
I Europa är det de stora exportföretagen som är motståndare till den Kinapolitik som lanserats av EU-kommissionen.
När Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte Kina i början av året ingick en lång rad toppchefer från storföretag som planerar att öka investeringarna kraftigt igen efter coronakrisen.
”I think there’s an urgent need for us to get away from China-bashing and take a bit of a self-critical look at ourselves,” sade BASF chief Martin Brudermüller.”
Volkswagens Kinachef Ralf Brandstätter försäkrade efter ett besök i företagets fabrik i Xinjiang att han inte sett några tecken på brott mot mänskliga rättigheter.
”I met a committed team. My impression is that this also applies to the management”.
I Sverige har Wallenbergfamiljen haft nära förbindelser med de politiska ledarna i Kina under många år. Finansfamiljens företag har omfattande affärer i landet, och Jacob Wallenberg har många gånger varnat politikerna för ”konfrontation med Kina”
Han varnade också för att stoppa kinesiska Huawei från att få delta i utbyggnaden av 5G-näten. Ericssons vd Börje Ekholm hotade till och med svenska regeringen med att lämna Sverige om Huawei stoppades med argumentet att det drabbar företagets affärer i Kina.
Men innan EU skärper relationerna med Kina krävs att medlemsländernas regeringar inte enbart månar om exportföretagens ägare för att kunna ställa sig bakom kommissionens linje.
Sverige har hittills varit senfärdigt i att ens införa de begränsade restriktioner som EU beslutat om för flera år sedan. Uppmaningen från EU-parlamentets moderater på SvDDebatt om att EU måste enas mot Kinas aggressiva politik kanske innebär en svensk politisk omsvängning.
”Inget mindre än Europas framtid står på spel”, skriver Manfred Weber, Tomas Tobé och Jörgen Warborn.