Om Stefan Löfven och övriga i snålalliansen hade hoppats att deras hot om veto skulle få övriga EU-toppar att backa försvann det sista hoppet när EU-ordföranden Charles Michel presenterade sitt kompromissbud på fredagen.
Förslaget om 500 miljarder euro i bidrag till hårdast drabbade länder efter coronakrisen står fast. ”Gåvan” till Sverige blir bibehållen budgetrabatt och lite medbestämmande.
-Bidragen är nödvändiga för att vi ska få EU:s inre marknad att fungera igen, argumenterade Charles Michel när han på ett unikt öppet sätt presenterade hela sitt bud inför EU-toppmötet om långtidsbudgeten nästa vecka.
Normalt brukar sifferexercisen skötas via konfidentiella papper för att underlätta för stats- och regeringscheferna att framställa det som att de kämpat sig till framgångar i slutförhandlingen.
Nu offentliggör Michel att Sverige erbjuds en budgetrabatt på 798 miljoner euro för budgetåren 2021-27.
Charles Michel har rollen som ordförande för EU-toppmötena, och hans främsta uppgift är att lägga fram förslag som kan leda till enhälliga beslut. När han nu efter individuella överläggningar med samtliga 27 stats- och regeringschefer lägger fram sitt förslag med den uttalade målsättningen att det ska bli en överenskommelse på toppmötet 17-18 juli innebär det att han är övertygad om att det inte behövs särskilt stora förändringar i kompromissbudet,
Det är ett rekordstort paket som ska buntas ihop på toppmötet, men Charles Michel har uppbackning av Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron för att pressa fram ett enhälligt ja före juli månads utgång.
+ Michel har bantat lite i EU-kommissionens förslag till normal långtidsbudget, till 1074 miljarder euro. Samma nivå som till toppmötet i februari, trots att Sverige och flera rika länder avvisade det då.
+ EU-kommissionens förslag att låna upp 750 miljarder euro på finansmarknaderna till en återhämtningsfond efter coronakrisen läggs fram ograverat. Liksom förslaget om att 500 miljarder av detta lån ska delas ut som bidrag.
+ Michel har lyssnat till kritiken om att fördelningen av återhämtningsfonden inte ska baseras på gamla arbetslöshetssiffror. Han föreslår att 70 procent av fonden ska delas ut 2021-22, och att resterande 30 procent 2023 baserat på BNP-utvecklingen under de två föregående åren.
+ Det nya lockbetet till ”snålalliansen” är att de ska få en sorts MBL på hur en del av bidragsmiljarderna används. Enligt kommissionens förslag skulle inriktningen läggas fast av kommissionen i den årliga granskningen av medlemsländernas ekonomier, som sedan formellt godkänns av medlemsländernas regeringar om det inte finns en kvalificerad majoritet som säger nej. Men nu föreslår Charles Michel att EU-ledarna ska få mer medbestämmande över fördelningen vid en översyn 2022. Då ska det krävas en kvalificerad majoritet som säger ja.
För en tidigare fackordförande som Stefan Löfven kan den här formen av medbestämmande säkert kännas bekant. Men han vet också att det ändå är ett begränsat inflytande.
Men snålalliansens outnämnde ledare, Hollands Mark Rutte, verkar ha gett upp kravet på att stoppa bidragsutdelningen och talar nu mest om vilka krav som ska ställas på de länder som får pengar från återhämtningsfonden, som när han träffade Angela Merkel häromdagen:
”It is important that such a fund is carried out together with reforms so that all EU member states are also strong”.
Den holländska regeringen har i förhandlingarna på diplomatnivå föreslagit att alla beslut om fördelningen från återhämtningsfonden ska ske med krav på enhällighet, enligt Politico Europe. Men det försöket att ge snålalliansen vetorätt lär inte accepteras av övriga länder och det tas inte upp av Charles Michel.
Svenska regeringen och de flesta andra riksdagspartier har redan tidigare accepterat att Sverige i praktiken går i borgen för att EU-kommissionen tar upp ett jättelån på finansmarknaderna. Nu pekar EU-ordförande Michels förslag att det är dags för ytterligare kliv bort från tidigare principer.
Charles Michel föreslår tre nya EU-avgifter för att återbetala lånet på 750 miljarder euro: En plastavgift, en digitalavgift på stora internetbolag, och en koldioxidavgift på import.
Det här betecknas som EU-skatter av svenska regeringen, och har hittills ansetts som ett oacceptabelt ingrepp i Sveriges nationella suveränitet.
EU-kommissionen har velat skjuta upp beslut om hur 750-miljarderslånet ska återbetalas, och att det inledas först 2028. Men Charles Michel vill att återbetalningen ska inledas 2026, efter ett krav från Angela Merkel, och vill därför ha beslut om de här nya ”EU-avgifterna” samtidigt med budgetbesluten.
Det stundar svåra veckor för både regeringen och övriga riksdagspartier. Ska de blockera en uppgörelse som ska bana väg för att lyfta EU efter coronakrisen eller krypa ut ur vetohörnet och förklara sig som segrare med hänvisning till ”MBL” och budgetrabatten?
Stefan Löfven och övriga partiledare för officiellt EU-positiva partier skulle troligen haft lättare att förklara sina fotbyten om de ägnat de senaste åren åt att förklara för väljarna vad som är nyttan med att vara med i EU.