EU-ordförande Sverige fixar inte huvuduppgift – Ingen uppgörelse om skydd för gigarbetare

En av de viktigaste uppgifterna för Sverige som EU-ordförande är att få fram en uppgörelse om att stärka rättigheterna för miljontals gigarbetare. Men det tredje kompromissförslaget har nu avvisats av flera länders regeringar för att det urholkar lagförslaget från EU-kommissionen alltför mycket.

Cykelbud och chaufförer hos Foodora, Uber och Wolt riskerar att få vänta flera år på en chans till justa arbetsvillkor. 

Den ansvarige EU-kommissionären Nicolas Schmit förutspådde i december att Sverige snabbt skulle kunna förhandla fram en uppgörelse när regeringen tog över som EU-ordförande vid årsskiftet

-Det borde vara lätt att nå en kompromiss. Jag är övertygad om att det ska kunna åstadkomma snart under det svenska ordförandeskapet, en uppgörelse som ligger nära kommissionens förslag, sade Schmit till Omeuropa.se vid ett besök i Stockholm.

Men några sådana kompromissförslag har svenska regeringen inte lagt fram.

Det finns minst 28 miljoner gigarbetare utan reglerade arbetsvillkor i dag, och det kommer att öka till över 43 miljoner 2025, enligt kommissionens beräkningar.

Bättre skydd för den snabbt växande skaran cykelbud med gigantiska ryggsäckar har utlovats från politiskt håll i flera år, och det var ett av löftena av Ursula von der Leyen 2019 när hon tillträdde som ordförande för EU-kommissionen.

Men gigföretagen har bedrivit intensiv lobbying mot EU-regeringarna och kommissionens lagförslag till plattformsdirektiv dröjde till december 2021 efter upptrappade krav på lagstiftning från EU-parlamentet. Då hade kommissionen först försökt få till stånd frivilliga uppgörelser men misslyckats.

“We must make the most of the job-creating potential of digital platforms. But we should also make sure that they are quality jobs, that don’t promote precariousness, so people working through them have security and can plan for their future,” Jobs and Social Rights Commissioner Nicolas Schmit.

Kommissionen räknar med att minst fem miljoner gigarbetare felaktigt kallas för fria företagare i dag medan de i själva verket är anställda och genast borde få reglerade arbetsvillkor. För övriga gigarbetare föreslås att det blir upp till gigföretaget att visa varför de som arbetar för dem inte är anställda, annars ska de få anställningsavtal.

De internationella facken har ställt sig bakom kommissionens förslag:

“This directive is a landmark for raising standards of employment in the platform economy,” Stephen Cotton, general secretary of the International Transport Workers’ Federation said. “Platform companies like Uber, Bolt, Deliveroo, Glovo and others for too long have been able to use loopholes in legislation to exploit workers.” 

EU-parlamentet vill gå ännu längre än kommissionen i sitt förslag till lagstiftning för att fler gigarbetare ska få rätt till anställning och begränsa gigföretagens metoder att via algortimer styra och kontrollera de anställda.

Men det var ett splittrat parlament som med siffrorna 376 – 212 röstade för förslaget i februari. Den största partigruppen EPP var splittrad där Kristdemokraternas Sara Skyttedal ledde en kampanj emot förslaget med argumentet att ”10 000-tals fria företagare kommer att omvandlas till anställda”.

Elisabetta Gualmini(S) varnade parlamentarikerna inför omröstningen att det förts ut lögner från gigföretagen:

”She slammed platforms’ lobbying tactics, accusing them of “interfering with the Parliaments democratic processes”. According to several parliamentary sources EURACTIV talked to, platforms had been reaching out to indecisive EU lawmakers individually to encourage them to vote against the mandate.”

Samtidigt har EU-regeringarna ägnat sig att diskutera förslag om hur kommissionens lagförslag ska urholkas. Tjeckiska regeringen, som var EU-ordförande andra halvåret i fjol, lade fram rader av ändringar om att utöka antalet kriterier för att en gigarbetare ska kunna anses som anställd.

Men i oktober reagerade åtta EU-regeringar – Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Portugal, Slovenien och Malta – med ett protestbrev där de varnade för att de tjeckiska förslagen ”may create more bogus self-employed workers”.

Tjeckiens försök att driva igenom sina ändringsförslag stoppades definitivt vid sista EU-ministermötet i december och ansvaret för att försöka få fram ett beslut från EU-regeringarna skickades över till Sverige. EU-arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit uppmanade EU-ministrarna att återgå till att diskutera kommissionens förslag till direktivtext. Han är övertygad om att EU-regeringarna ändå kommer att tvingas till långtgående eftergifter för att senare komma överens med EU-parlamentet.

Men svenska regeringens förhandlare i Bryssel har gjort tre nya försök att lägga fram förslag som både ska kunna accepteras av de nordiska länderna och Frankrike som vill ha stora urholkningar av kommissionens förslag och av de som stödjer kommissionens modell. Det tredje förslaget avhandlades vid ett möte med EU-ländernas ambassadörer på onsdagen och de svenska förhandlarna vädjade om kompromissvilja:

“While the requests of member states could not be accommodated in all instances, the presidency is persuaded that the text in the Annex presents a good compromise between the diverging views of delegations,” reads the document obtained by EURACTIV.

Men det blev ingen uppgörelse vid onsdagens möte heller, rapporterar Financial Times. EU-regeringarna är intensivt lobbade av gigföretagen, där franska regeringar ser Uber som en framgångsrik medspelare för att driva igenom avregleringarna av taximarknaden i landet.

Förhandlingsläget är också extra låst eftersom det största medlemslandet med flest röster i omröstningarna – Tyskland – lägger ner sin röst. Den tyska koalitionsregeringen är djupt splittrad i en rad frågor för närvarande.

Förhandlingarna väntas fortsätta under helgen, och den sista chansen under det svenska ordförandehalvåret är EU-arbetsmarknadsministermötet den 12 juni i Luxemburg.

Om ingen uppgörelse nås kan det bli mycket svårt att få fram någon EU-lagstiftning innan den nuvarande mandatperioden går ut i och med EU-parlamentsvalet i juni nästa år.

Även om EU-regeringarna med majoritetsbeslut kan anta en kompromiss de närmaste månaderna väntar därefter svåra förhandlingar med EU-parlamentet, och EU-regeringarna, parlamentet och kommissionen måste komma överens för att det ska bli något plattformsdirektiv från EU att överföra till lag i alla 27 EU-länder. Medan gigföretagen lobbar EU-regeringarna har parlamentet ett tryck på sig från de europeiska facken.

I Sverige har debatten sett helt annorlunda ut än i de flesta andra europeiska länder där det handlat om hur man ska stärka de mest utsatta arbetarnas ställning.

Här har näringslivsfinansierade Timbros chefsekonom praktiserat som cykelbud för att ge en ”verklig bild” av arbetet och varnat EU för att ”stoppa frivilliga tjänsteutbyten”. Bland de svenska riksdagspartierna har debatten inte heller främst handlat om gigarbetarnas arbetsvillkor utan om EU-förslaget ”hotar den svenska modellen”.

Regeringen har ändå haft stöd av Sverigedemokraterna för att motvilligt ställa sig bakom en urholkad modell av plattformsdirektiv. Medan oppositionspartierna S, V, C och MP sagt nej även till en sådan försvagad lagstiftning att direktivförslaget med argumentet att det kan få negativa konsekvenser för svenska kollektivavtals- och arbetsmarknadsmodellen.

Både regering och opposition i Sverige skulle troligen andas ut om EU-förhandlingarna om att förbättra gigarbetarnas villkor havererade. Med gigarbetarna som de stora förlorarna.

If this is delayed again, the law might not happen. The only one who will be worse off would be the workers,” säger en EU-diplomat till Financial Times”.