Svenskt skogsbruk upprörs över EUs klimatkrav som sägs hota äganderätten.
Men Bryssel har planer på att trappa upp kraven.
Klimatkrav på skog har i svensk debatten mötts av motkrav om att äganderätten måste försvaras, det vill säga skogsägarens rätt att bruka marken som hen finner lämpligt.
Regeringen pressades att utreda frågan men resultatet blev en besvikelse för dem som tänkte sig förslag om en stärkt äganderätt.
Utredningen kunde möjligen inte sluta annorlunda.
Oavsett hur svensk riksdag önskar ställa sig i frågan om äganderätten, kommer i slutänden de juridiska åtaganden som svenska staten har ingått i EU för klimatet och biologisk mångfald, att trumfa privatpersoners önskemål.
Det bästa skogsägare kan hoppas på är att börja få en rimlig ersättning från staten.
Istället för stärkt äganderätt väntar nämligen nya EU-krav.
Lugnt och stilla gled EUs nya markstrategi förbi den 23 november.
Bakom den osexiga titeln döljer sig ett övergripande mål om ”no net land take,” alltså att ingen mer jord ska tas i bruk för annat än att bevara biologisk mångfald eller för att utgöra kolsänka.
Skulle ny mark börja användas i andra syften, ska EU-landet ifråga kompensera med att ta annan mark ur bruk.
Kontroversiellt är bara förnamnet. Svenska idéer om förstärkt äganderätt till mark går fullständigt på tvärs med detta.
Orörd jord binder kol och ger biologisk mångfald en chans, för att bl a balansera skadorna som klimatförändringarna åstadkommer.
Skälet till att EU-kommissionen nu går fram med något så radikalt som ”no net land take” är att marken i Europa försvinner i allt snabbare takt – 1 miljon ton jord om året.
Nybyggen av bostadsområden, stadsmiljöer, vägar och broar, osv, står för en väldigt stor del av den ökande markanvändningen (400 kvadratkilometer extra om året).
Men jorden spolas också bort av regn, blåser bort, är i stora delar förgiftad av kemikalier eller översaltning.
60-70 procent av europeisk jord är inte frisk.
Inte bara svensk skogsindustri lär protestera mot EU-förslag om att begränsa markuttag. Ett liknande men mildare förslag diskuterades under 2006 men fick den gången skrotas eftersom fem länder blockerade det.
År 2021 ser dock klimatläget mycket värre ut. Svenska myndigheter kom t ex i somras ut en rapport över hur stor risken för ras är i olika delar av landet. Det hårdare klimatet med skyfall och översvämningar ökar erosionen i Sverige och därmed risken för ras.
För en vecka sedan kom Skogsstyrelsen med fler myndigheter med en uppföljande rapport:
Skogsindustrin vållar allvarliga rasrisker genom sin avverkning.
Järnvägar, bilvägar, elledningar och byggnader kan undermineras av avverkning, terrängkörning med skogsmaskiner och skogsvägar. Detta kan utlösa ras ibland flera mil bort, ibland flera år efteråt.
En strategi från EU-kommissionen är inte bindande. Men i strategin utlovar kommissionen att komma tillbaka med lagförslag om bindande åtgärder på alla medlemsländer om drygt ett år, under 2023 och kommissionens förslag kan få ett annat bemötande.
Men populärt lär det inte bli.
Markstrategin har liksom många EU-initiativ redan varit ute för konsultation hos den europeiska allmänheten. Det kom in få svar, totalt 228.
Bara fem svenskar hörde av sig.
Svenska parter brukar protestera först när EU-förhandlingar ligger i det närmaste klara.
Nu har man chansen att vara med från start för EU-kommissionen börjar nu att konsultera berörda samt medlemsländerna om bindande regler för ”no net land take.”