EU-regeringarna grattade sig på måndagen till att nu ha beslutat vad gasen får kosta.
Ekonomer tar sig för pannan.
Trots hårt och envist motstånd från Brysselbyråkraterna (svikna av sin egen ordförande Von der Leyen) fick Tjeckiens energiminister på sitt nionde ministermöte igenom att EU nu sätter ett tak för hur dyr gasen får vara.
Det uppenbara problemet att gasförsäljare världen runt kanske inte har lust att sälja till lägst bud, viftades bort.
En sista protesthandling från EU-kommissionens motsträviga energifolk anas i deras förslag som alltså nu tagits:
Pristaket utlöses först vid en hel serie omständigheter – som kanske aldrig inträffar.
Pristaket upphör dessutom direkt och automatiskt att gälla, om det skulle skapa marknadsstörningar eller EU skulle bli utan gas.
Efter den 15 februari nästa år ska alltså spärren slå till om gaspriset i Europa för 1 månads-, 3 månaders- eller 1 års-kontrakt överstiger 180 euro per megawattimme i minst tre dagar och att samtidigt världsmarknadspriset på LNG-gas i tre dagar har varit 35 euro lägre än vad européerna erbjuds.
Kort sagt, bara om EU mer än högst tillfälligt, erbjuds gas till högre pris än resten av världen, slår prisspärren till.
EU-kommissionen hade då först försökt med en ännu hopplösare kombination (275 euro i 10 dagar) men de prisreglerande energiministrarna lät sig inte luras utan kallade det för vad det var; ett skämt.
Men höstens EU-ordförande Tjeckien var envisast, stöttad av flera gasköpande länder, även om energiminister Josef Sikela fick ta två viktiga energipaket gisslan (vägra låta dessa klubbas igenom trots klar majoritet), om man inte först fick sin prisreglering.
Kommissionen är inte ensam om sin oro. Den europeiska centralbanken har varnat för att det kan skapa turbulens på finansmarknaderna, Norges statssekreterare Amund Vik varnar för att avvika från marknadsbaserade åtgärder och Qatar varnar att man kanske i så fall säljer sin gas någon annanstans.
Längst har amerikanska ICE gått, det bolag som sköter TTF där de europeiska gasprisförhandlingarna äger rum, genom att hota lägga ner om pristaket kommer på plats.
Bara två länder höll emot prisreglerandet ända in på slutsträckan och la ner sin röst mot detta experiment, Nederländernas och Österrikes energiministrar.
”Jag är fortfarande oroad över stora störningar på marknaden och ännu mer över leveranssäkerheten för Europa,” sa holländaren Rob Jetten efteråt till Financial Times.
Den svenska energiministern Ebba Busch valde att ligga lågt under diskussionerna. Tillfrågad av Sveriges Radio om hon såg några risker med ett pristak på 180 euro svarade hon att:
”Det är otroligt svårt att överblicka…”
