Diplomati består för det mesta av väl inlindade budskap men på måndagen tog EUs utrikesministrar i mot Ryssland på ett aldrig tidigare sätt.
Enligt EU-utrikesminister Federica Mogherini tänker nu EU lägga sig i Syrien-konflikten ”pro-aktivt”.
EUs utrikesministrar sa att:
*Ryssland, alldeles särskilt, bär ansvar för de katastrofalt upptrappade bombningarna i Aleppo.
*Ryssland låter avsiktligt sjukhus, sjukvårdspersonal och skolor utgöra bombmål.
*Det kan utgöra krigsbrott och brott mot mänskligheten.
*Bevis bör samlas in för framtida åtal (i Internationella krigstribunalen).
Rysslands president Vladimir Putin är inte känd för att låta sig imponeras av prat men den här gången meddelade faktiskt Ryssland under dagen att man tänker gå med på åtta timmars vapenvila över Aleppo.
FNs Staffan de Mistura har inte lyckats få ryssarna att hålla vapenvila,
USAs utrikesminister John Kerry vädjar förgäves.
FNs säkerhetsråd blev överkört av ryskt veto när en fransk-spansk resolution begärde vapenvila.
Berodde omsvängningen på EUs ilska?
I så fall troligen inte bara för att utrikesministrarna talade ur skägget för en gångs skull.
Att EUs stats- och regeringschefer håller toppmöte på torsdag i Bryssel kan ha spelat in.
EU-ledarna ska bland annat diskutera de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.
Sanktionerna från Rysslands viktigaste handelspartner har bidragit till att Ryssland befunnit sig i recession de senaste 18 månaderna.
Utländska investeringar har frusit inne, rysk export minskat kraftigt och lån från Europa stoppats.
I somras fanns fortfarande några EU-länder som drev linjen att sanktionerna mot Ryssland inte borde förlängas ( t ex Italien, Grekland och Ungern).
Men sedan dess har Ryssland blivit allt mer aggressivt och det har skärpt den samlade EU-inställningen till sin granne.
Dit hör Rysslands aggressiva uppförande i Syrien, dess nya band till Erdogan i Turkiet, Putin-hackarnas inhopp i den amerikanska valkampanjen och inte minst militära framfart kring Östersjön,
I veckan placerade ryska armén ut kärnvapenmissiler vid Östersjöns strand som på några minuter kan nå Stockholm, Warsawa och Köpenhamn.
Utöver detta, förskräcker också en växande insikt om hur Ryssland finansierar främlingsfientliga populistiska partier i Europa och via dessa påverkar europeisk politik.
Hittills har enskilda EU-länder valt att hantera saken nationellt – i stort sett enbart genom att be sin säkerhetstjänst att försöka hålla koll.
Financial Times uppger att på EU-toppmötet kommer stats- och regeringscheferna diskutera rapporter som visar hur genomtänkt de ryska försöken att infiltrera och påverka nationell politik är.
(Den senaste – the Kremlin Playbook – studerar fem centraleuropeiska länder, en tidigare rapport visar försök i Tyskland medan franska Front Nationals ryska band är välkända och har gett tydliga avtryck i Europaparlamentet. I Nederländerna finns misstanken att Ryssland bidrog till folkomröstningen om Ukrainas EU-avtal.
Även Sverigedemokraternas ryska förbindelser har diskuterats intensivt på senare tid.
Rysslands utlovade 8-timmars vapenvila i Aleppo ska äga rum på torsdag, samma dag som EUs ledare möts och diskuterar Ryssland.
”Åtta timmar räcker inte enligt vad nödhjälpsorganisationerna säger till oss men allt är bättre än inget”, kommenterade EUs utrikespolitiska representant Federica Mogherini beskedet.
Hittills har EU stått vid sidan om när USA, Ryssland och FN, ibland även syriska företrädare, har diskuterat läget i Syrien.
Mogherini meddelade på måndagen att EU nu tänker bli ”pro-aktivt”.
EUs inhopp blir varken militärt eller som en extra part i pågående fredsförhandlingar.
Avsikten är att börja diskutera en framtid för Syrien med alla syriska grupper.
Mogherini är avskräckt av hur kriget i Irak slutade i förnyat kaos.
Gårdagens offensiv mot IS i irakiska Mosul startar likaså utan några planer för vad som ska hända när slaget är över.
”Vi vill söka en gemensam grund att stå på. Vi tror att det finns lokala krafter som gör det möjligt att bygga något nedifrån och upp”, säger Mogherini.
Enligt EU-utrikesministern råder det trots allt en gemensam övertygelse om tre saker:
Att Syrien ska förbli ett enat land,
att Syrien ska förbli ett sekulärt land och,
att Syrien ska kunna inrymma alla dessa olika minoriteter.