Medan svensk skogsindustri och kraftindustri beklagar sig över EUs taxonomi har Financial Times förstått att det här är större än så.
Det är EU som avgör vad som globalt kan gå som ”grön” investering.
Man kan påverka marknaden på olika sätt. EU har hittat ett sätt som kan bli mall för enorma mängder av kapital världen över.
Det startar i en ny EU-regel att alla börsnoterade bolag med över 500 anställda liksom alla banker, pensionsfonder och försäkringsbolag måste redovisa hur ”gröna” deras investeringar är.
Alltså, hur miljömässigt och klimatmässigt hållbara det är.
Problemet är förstås att det finns mängder av projekt och bolag som gärna kallar sig gröna och hållbara men som vid närmare granskning inte är särskilt hållbara alls. Långsiktiga investerare gillar inte den sortens tråkiga överraskningar.
På senare år har trenden att locka till sig investeringar genom att säga sig vara ESG (environmental, sustainable, governance) globalt vuxit så att numera ”varannan fond kallar sig ESG,” berättas i onsdagens Financial Times.
Men snart är det slut med att bara kalla sig något.
EU levererar facit.
I en katalog över en mängd ekonomiska aktiviteter – en taxonomi – har EUs inhyrda experter under ett par års tid utvärderat vilket som är grönt, mindre grönt, inte alls grönt.
Alla större placerare i Europa kommer att behöva redovisa offentligt hur ”grönt deras kapital är vilket ökar viljan att styra om till EUs grönklassade former av aktiviteter – eller så får man stå där med skammen att lägga sina pengar i skadlig verksamhet.
Alla EU-regeringar som ska investera många miljarder för att möta coronakrisen, har också fått tydliga riktlinjer att hålla sig till.
EIB som lånar ut enorma belopp billigt till EU-företag har fått sina marschorder.
Taxonomin är en EU-reform som miljöpartisten och finansmarknadsministern Per Bolund välkomnat.
Svensk industri har varit mindre road. Skogsindustrin, som inte alls kommer lika lindrigt undan i EU-taxonomin som de gör i svenska hjärtan, kommer att tvingas se över hur de hanterar biologisk mångfald.
Detsamma gäller för vattenkraften som i sin fossilfrihet har tyckt att fiskar och vattenväxter måste få offras.
I starten omfattar taxonomin sju sektorer och alla som upptas har hört av sig med invändningar, såväl byggsektorn som energibolagen medan revisorer och konsulter som får nya arbetsuppgifter istället talar varmt om klimatets väl.
EU ställer förstås bara krav på europeiska investerare (samt deras placeringar även utanför Europa).
Men intresset för gröna satsningar kommer från hela världens investerare. ESG-fonder lockar men vilka kriterier dessa fonder följer skiljer sig åt, vilket gör det komplicerat att hitta rätt.
EUs taxonomi gör det väldigt enkelt.
Därför lär EUs gröna katalog snart dominera globalt kapital också.