Det är inte första gången EU-.domstolen säger det men nu kanske den svenska regeringen fattar:
Det är inte tillåtet att hur som helst lagra personuppgifter i mängd och ge alla myndigheter tillgång till dem.
Nöjd idag är Tele 2, bolaget som vägrat följa den svenska lagen med krav att lagra uppgifter om våra telefonsamtal, för den händelse polisen skulle vilja titta på dem.
Tele 2 litade på EU-domstolens utslag från 2014 som förklarade att det kränker EU-medborgares rättighet till privatliv om personuppgifter samlas in i mängd, och lagras utan att det grundar sig i specifika misstankar eller syfte.
EU-reglerna har vid flera tillfällen tolkats på detta snäva vis, men svenska regeringar vill inte tro sina ögon.
2014 lät den svenska regeringen utreda EU-domen och landade i den märkliga slutsatsen att det inte gärna kunde gälla svensk lag vilken regeringen fann utmärkt i alla aspekter.
Telebolagen skulle därför fortsätta att lagra.
Nu har Tele 2 fått EU-domstolen att utvärdera den svenska lagen och slutsatsen är den väntade:
Inget EU-land får samla in mängder av personuppgifter utan speciellt syfte som t ex misstankar om allvarliga brott.
En begränsad och riktad insamling av personuppgifter när det gäller grova brott får ske, men det slags uppgifter får inte lämnas ut hur som helst.
Det går inte att göra som i Sverige alltså, där t ex Skatteverket och andra myndigheter får fri tillgång till svenskarnas personuppgifter.
Regeringens utredare, Sten Heckscher, hängde inte upp sig på att den saken också ingick i förra EU-domen när han undersökte om svensk lag lever upp till EU-reglerna:
”Jovisst är det lite integritetsintrång”, sa han, ”men svenska myndigheter sköter det där rätt okej.”
I EU-domstolen har man dock inte samma naiva förtröstan på svenska myndigheters godhet utan anser att reglerna gäller lika för alla EU-länder.
Ett liknande mål behandlades parallellt. Det var den brittiske europaparlamentarikern David Davies, mfl, som vänt sig till EU-domstolen med sina misstankar att toryregeringens kommande övervakningsplaner skulle kränka personlivets helgd.
David Davies har som bekant sedan dess drivit linjen att EU lägger sig i alltför mycket, att Storbritannien måste ta tillbaka kontrollen och inte underkasta sig EU-domstolen.
Han har också blivit minister i sagda regering.
Och denna toryregering lyckades, trots protester, i november få igenom sin övervakningslagstiftning i parlamentet.
Men tack vare att David Davies i sin tidigare inkarnation drivit denna rättstvist, har han alltså gett regeringens motståndare ett vapen för att den legala vägen stoppa övervakningen.