EU kan för första gången straffa euroländer för att de missköter sin ekonomi. En majoritet i EU-kommissionen anser att Spanien och Portugal klart bryter mot kraven på maximinivån för budgetunderskott och att regeringarna inte gör tillräckligt för att klara kommande kriser. De kan få böter på 2,16 miljarder respektive 359 miljoner euro.
Men den stora uppladdningen inför beslutet nästa vecka kan ändå sluta i en västgötaklimax. Brexitomröstningen i Storbritannien den 23 juni och nyvalet i Spanien den 26 juni gör att kommissionen diskuterar att nöja sig med 0 euro i böter och en offentlig reprimand.
Redan när besluten togs på 1990-talet om att införa euron infördes möjligheten att straffa medlemsländer som misskötte sin ekonomi. Inget land skulle få ha budgetunderskott som var större än 3 procent av BNP och statsskuld som var högre än 60 procent. Tysklands dåvarande finansminister Theo Waigel drev på för höga sanktioner, som sättet att få en stabil gemensam valuta utan gemensam finanspolitik.
Men när det nya valutasamarbetet väl kom igång och det visade sig att Tyskland och Frankrike var bland de länder som missade budgetkraven utdelades inga sanktioner. Övriga länders regeringar var inte beredda att köra över de båda stormakterna. Och därmed föll den politiska möjligheten att straffa andra euroländer som senare bröt mot regelverket.
När den internationella finanskrisen 2008-09 bröt ut och EU-ledarna tvingades till desperata räddningsaktioner för flera euroländer som hotades av statsbankrutt beslutades bland annat att det skulle bli lättare att införa sanktioner mot länder som misskötte sin ekonomi för att tvinga fram åtgärder tidigare. Det innebär att EU-kommissionen får lättare att få sina förslag om sanktioner godkända av euroländernas finansministrar – det krävs nu en kvalificerad majoritet i ministerrådet emot för att stoppa straffavgifterna.
De krisländer som behövt nödlån för att undvika konkurs – Grekland, Irland, Portugal och Cypern – har utsatts för mycket brutal behandling och tvingats till stora nedskärningar av sina budgetar, löner och pensioner. Men den nya möjligheten att sätta in sanktioner tidigare för att undvika fler krisländer har inte utnyttjats av EU-kommissionen.
Flera euroländer, som Frankrike och Italien har under flera år haft underskott som vida överstiger kraven, men har gång på gång fått uppskov efter regeringarnas intensiva lobbying mot EU-kommissionen.
Men nu uppges EU-kommissionen anse att dessa regeringar släpat benen efter sig för länge och anse att det är dags att ta till sanktionsvapnet för första gången. Kommissionens trovärdighet som opartisk väktare av EU:s regelverk urholkas för varje år som den ser mellan fingrarna.
I genomgången av medlemsländernas ekonomier i början av maj konstaterade EU-kommissionen att flera euroländer inte kommer att klara budgetkraven nästa år heller – Frankrike, Italien, Spanien och Portugal.
Och till den här veckans möte i kommissionen föreslog den ansvarige, vice ordföranden Valdis Dombrovski, att både Portugal och Spanien ska straffas. En majoritet av kommissionärerna uppges ha stött sanktioner, men beslutet ska tas den 18 maj. Och om dessa båda länder straffas blir det svårt för kommissionen att inte i nästa steg vidta åtgärder även mot Italien och Frankrike.
EU-kommissionen är naturligtvis utsatt för hårda påtryckningar från regeringarna. Sanktioner mot Portugal och Spanien kan gynna Podemos i spanska valet, som växt fram som en motståndsrörelse mot åtstramningspolitiken. Det kan gynna EU-motståndarna inför den brittiska folkomröstningen, som ett bevis på hur EU-byråkraterna i Bryssel blandar sig i medlemsländers ekonomiska politik.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lär också ha varnat för de politiska konsekvenserna under diskussionen om sanktioner:
”Commission President Jean-Claude Juncker told Commissioners on Tuesday (10 May) that the political consequences of any decision about Spain, Portugal and Italy should be factored in before making any final recommendations to the Council.”
Det talas redan om att sanktionerna inte kommer att läggas på de 0,2 procent av ländernas BNP, som fördraget ger möjlighet till. Utan att det blir ”symboliska sanktioner” på 0 euro, enligt EU-diplomater.
”There is a chance that the Commission could recommend sanctions and at the same time recommend that they are reduced to zero percent,” one official said. Such a solution would signal the Commission’s readiness to apply the rules and increase pressure through political embarrassment but avoid the economic impact on a country already struggling economically of having to pay a fine.
Men risken är att ett förslag om 0 euro i straffavgift skulle mötas av ett hånskratt och att EU-kommissionen skulle framstå som ännu mer politiskt tandlös än om den inte fattar något beslut om sanktioner i år heller. Ingen avundsvärd situation.