EU-splittring på toppmötet visar framtiden? Sverige, Ungern och Polen bland nejsägarna

Nyhetsrubrikerna från EU-toppmötet handlar om polska regeringens demonstration mot omvalet av Donald Tusk som ordförande och hur EU27 ska utveckla sitt samarbete efter Brexit. Men i beslutsprotokollet från toppmötet kommer att finnas några rader som närmast symboliskt pekar ut den framtida splittrade unionen – och där placerar sig Sverige som nejsägare tillsammans med Ungern och Polen.

Det handlar om att EU-toppmötet ska ge klartecken för att några medlemsländer inrättar en EU-åklagarmyndighet för att bekämpa internationell brottslighet, trots att inte alla länder vill vara med. Beslutet skrevs in redan i Lissabonfördraget och förhandlingarna har pågått i drygt tre år.

Samtidigt ska EU-ledarna ha sin första diskussion om unionens framtid, och Angela Merkel förespråkar tydligt att några länder ska fördjupa samarbetet och inte låta nejsägarna stå i vägen. Beslutet om EU-åklagare visar därför hur det framtida EU-samarbetet kan se ut.

Det är också Tyskland som drivit fram toppmötets beslut om åklagarmyndigheten. 17 medlemsländer har sagt att de vill ha en EU-åklagare som får befogenheter att ingripa mot korruption och fusk med EU-medel i deras länder. Fusket beräknas till flera hundra miljarder euro, och eftersom det ofta är politiker inblandade kan det vara svårt för nationella myndigheter att ingripa.

Redan i Lissabonfördraget skrevs in att åklagarmyndigheten kan inrättas även om alla länder inte vill vara med, i enlighet med fördragets regler om ”förstärkt samarbete”.

Bland de nio länder som inte sagt ja till EU-åklagare kommer troligen några att ansluta sig senare. Italien är enligt uppgift missnöjt med att EU-kommissionens förslag urholkats under förhandlingarna, och Portugal och Cypern har inte bestämt sig. Medan Storbritannien, Irland och Danmark inte ingår i det rättsliga EU-samarbetet och därför inte deltar.

Men fem länder utmärker sig genom att uttryckligen säga att de inte vill vara med – Sverige, Polen, Ungern, Nederländerna och Malta.

EU-ambassadör Lars Danielsson gav det definitiva nej-beskedet den 19 januari. På Twitter skrev han: ”A bit sad but based on thorough analysis and political consensus.”

Det är framför allt den sista formuleringen om den politiska enigheten som ger övriga EU-länder en signal om att det här inte blir första gången Sverige kommer att sätta sig på läktaren om de vill fördjupa samarbetet.

I Sverige tycker regeringen med stöd av de flesta oppositionspartier och myndigheter att kampen mot ekonomisk brottslighet fungerar bra i det här landet. Därför vill man inte göra några inskränkningar i den nationella suveräniteten för att bidra till en ökad kamp mot korruption i övriga EU.

”Regeringen anser också att man ”utifrån ett verksamhets- och nyttoperspektiv” kan ifrågasätta om det finns ”ett tillräckligt stort mervärde för Sverige” att delta i det så kallade Eppo-samarbetet”, skriver Dagens Juridik.

Svenska regeringen och oppositionen anser att det är av underordnat intresse att stärka kampen mot fusket med EU-budgeten i samtliga medlemsländer. Samma regering som år efter år röstar emot att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet med motiveringen att den missköter kampen mot fusket med EU-budgeten.

Sverige hamnar här i sällskap med Ungern och Polen, där regeringarna har som ambition att även urholka det nuvarande EU-samarbetet. Nederländernas nej beror troligen på den politiska kris som regeringen hamnade i efter att EU:s Ukraina-avtal röstats ner i en folkomröstning.

Övriga EU-länder kunde också få en insyn i ett växande motstånd mot fördjupat EU-samarbete i riksdagens EU-nämnds diskussioner inför toppmötet på onsdagen. Moderaternas Fredrik Schulte ifrågasatte EU:s investeringsfond, den så kallade Juncker-planen, och ambitionerna om fördjupat socialt samarbete, med närmast ordagrant instämmande av Sverigedemokraternas Sven-Olof Sällström. De fyra borgerliga partierna och SD reserverade sig redan nu mot framtida förslag om socialpolitiskt samarbete, även om det inte står på toppmötets dagordning.

Désirée Pethrus (KD) pekade på att oron för detaljstyrning var ett skäl till Brexit. – Vi måste ta till oss kritiken att medborgarna inte vill ha mer lagstiftning.

Svenska EU-politiker verkar redan ha bestämt sig att de vill sätta Sverige på läktaren om övriga medlemsländer vill fördjupa samarbetet. Utan att först ta en diskussion med sina väljare. Tyskland och övriga länder lär snabbt dra lärdom att Sverige inte är en intressant partner i arbetet med EU:s framtid.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EUs maktbalans