Upp i rymden och ner i havet.
Global konkurrens utspelar sig överallt numera och ingen litar på någon annan så EU försvarssatsar.
Nu när rysk aggression mot Ukraina redan påmint oss om att världen inte är lika fredlig som vi trodde, landar EU-kommissionens nya försvarsinitiativ med god tajming.
Det EU-paket med försvarsåtgärder som lades fram på tisdagen innehåller en del gamla godingar (mer gemensam försvarsupphandling) liksom ett par policies med vassare tänder (militär exportkontroll är bra men försök att inte hindra era grannar i onödan – Tyskland, vi tittar på dej som stoppar Estland att sända vapen till Ukraina) och stärk den inre marknaden för produkter som har både civil och militär användning.
Något är nytt för EUs del, t ex att identifiera och garantera tillgång till kritisk teknologi inom försvarsområdet vilket USA däremot ägnat sig åt mycket länge.
Och så är det rymden.
EU har ett stort rymdprogram men rymden börjar nu bli så fullproppad av satelliter på EUs nya att-göra-lista står, lite oväntat. Trafikkontroll.
Det finns redan 11 800 satelliter däruppe varav hälften inte fungerar men fortsätter att snurra runt och så mängder med rymdskrot som kan ställa till stor skada.
Det finns inget rymdregelverk om t ex två satelliter hamnar på kollisionskurs.
”… bara en snälla, krascha inte er satellit och snälla, snälla krascha den inte in i någon annans satellit,” förklarade Ruth Stilwell, chef på Aerospace Policy Solutions vid ett panelsamtal i ämnet.
Och fler satelliter blir det. Elva länder kan redan sända upp satelliter men trängseln ökar inte minst för att i USA är det framförallt privata bolag som går in för att sända upp satelliter.
SpaceX (ägt av Elon Musk) har 2 000 satelliter i luften men har amerikanska tillstånd för 12 000 och har sökt för ytterligare 30 000 satelliter från FN-ledda International Telecomm Union.
Amazon (Jeff Bezos) ligger en bit efter med sina 3 266 planerade satelliter men den första ska gå upp i år.
Satelliterna i rymden används av militären men också civilt. EU använder t ex Galileo-satelliterna via systemet Copernicus till att övervaka och rapportera om trafik, väder, polisutryckningar, bränder, osv liksom för snabbt bredband eller smarta nätverk i energi och finans.
EU-kommissionens nya plan handlar om att bygga en sammanhållen satellitkommunikation för att få ut det mesta möjliga av vad Europa vill satsa samtidigt som man garanterar att Europa inte trängs ut.
EU-kommissionen har lyckats leta fram 2,4 miljarder euro till satsningarna och räknar med att länder och privata sektorn vill bidra med ännu mer:
”Från ministerrådet får vi en samfälld önskan om dessa satsningar,” hävdar ansvarig kommissionär Thierry Breton.
Bara dagen innan EU-paketet lanserade Frankrikes regering något så nytt som en militär strategi som inte ens USA sammanställt än:
En försvarsstrategi för att säkra havsbotten.
Även havsbotten har blivit ett område för konkurrens och attacker (vilket självklart amerikanerna är högst medvetna om och aktiva kring), inte minst för att det löper ovärderliga kablar mellan kontinenterna som transporterar enorma mängder av vår kommunikation.
Detta ska övervakas med franska u-båtar och drönare, havsbotten ska inte gå oskyddad.
Inte helt orimligt är förstås att detta initiativ förr eller senare växer ut till att bli en europeisk satsning.
