EU talar rättsstat – men vad har kejsaren på sig?

Tystnaden och de blanka blickarna från panelen sa allt vi behövde veta om EUs kamp för rättsstaten – kejsarens nya kläder stack i ögonen.

Svensk och spansk europaminister med EU-kommissionär Reynders var annars så överens


Formellt uppfyllde det svenska EU-ordförandeskapet allt någon kan önska av en EU-ordförande på den djupa problemhärva som kallas rättsstaten.
* Man höll en av numera regelbundna ”dialoger” om rättsstaten på ett justitieministermöte.
* Man höll utfrågningar med de två länder som utreds för brott mot rättsstaten (art 7), Ungern och Polen.
* Man ordnade till och med en tvådagarskonferens i ämnet (på Arlanda, förstås) där ministrar, kommissionärer, jurister, aktivister, tankesmedjor och EU-domstolen var inbjudna.

EU hävdar envist att det är en fungerande metod för att försvara rättsstaten, att hålla en dialog med Ungerns och Polens justitieministrar om ämnet.
Men med en enkel fråga visade SR-reportern Susanne Palme att vad vi såg var kejsarens nya kläder.
Frågan till tre EU-ordförandeskap – det svenska, det kommande spanska och det nästkommande belgiska, som alla ligger före det ungerska EU-ordförandeskapet hösten 2024 – löd:
”Tycker ni att Ungern – som inte lever upp till rättsstaten – kan leda EUs dialog på ministermöten om rättsstaten?”

Tystnad. Blanka blickar.
Ungern nekas trots allt både coronafondens och regionfondens miljarder för att landet gravt har kränkt rättsstaten.

Spaniens europaminister skruvade på sig, var frågan verkligen ställd till honom?, varpå han levererade en lång och irrelevant utläggning om datum och platser för kommande spanska ordförandeskap.
Han hade inget att säga till åhörarna på ämnet Ungern och rättsstaten.
Belgien som företräddes av landets rättsstatsambassadör hade inte mer.
Svenska europaministern Jessica Roswall svarade inte alls.

Men Ungerns justitieminister Judit Varga grep mikrofonen för hon hade mycket att säga.
Ungern tänkte använda sitt EU-ordförandeskap för att begå räfst och rättarting med alla andra EU-länder för ni där ute, ni bryter alla mot rättsstaten hela tiden och ändå är det bara Ungern som EU-institutionerna jagar fast vi har all rätt att göra precis som vill…
”För rättsstaten, den bestämmer vi,” sa Varga, ”för vi är folkvalda” varpå hon meddelade att hon hade frågat domarna i Ungerns högsta domstol om de kände sig oberoende och det gjorde de allihopa, så det så och apropå frågan från ungerska Amnesty så tar ungrarna inga uppläxningar från utlänningar.
Och hör sen.

Rättsstat eller rule-of-law är kittet som gör laglydighet till mer än ett sken. Det duger inte att formellt följa lagar om man bryter mot syftet med dem, underminerar dem eller hittar på listiga sätt att gå runt dem.
Ett oberoende rättsväsende är A och O för att medborgare och företag ska känna sig trygga att lagen gäller lika för alla.
Om man då – som Ungern – hittar på en random pensionsålder och ersätter sittande domare med goda vänner till Victor Orban, då har man inte brutit mot någon EU-regel men man har inte respekterat rättsstaten.

Det har visat sig plågsamt enkelt för Ungern och Polen att kringgå de principer om lojalt samarbete och likhet inför lagen som EU-samarbetet vilar på.
Pinsamt nog har dessa regimer kunnat köpa sig en lojal, stöttande krets i hemlandet med generösa EU-bidrag.
Som den amerikanske professorn Kelemen gärna påpekar: ”EU finansierar autokrater.

Att ha med detta slags illojala medlemmar ständigt på jakt efter egna vinster, blir ett större problem för varje dag som går. EU är på väg att utveckla sig mot ett mycket tajtare samarbete, en union som vill kunna svara snabbt och hårt på hot utifrån – en pandemi, ett militärt anfall, protektionism från våra handelspartners.
Det senaste toppmötet visade detta på nytt.

Nästan i förbifarten la man fast en politik för hur EU-ledarna ser på Kina.
Den är inte egentligen ny även om vi i månader kunnat läsa tidningsrubriker som anar splittring i varje ord som yttras.
Alla är tvärtom överens om att Kina är en en partner, en konkurrent och rival vad gäller politiskt system. EU avser att fortsätta arbeta med Kina i globala frågor som klimat, pandemi eller livsmedel, fortsätta att handla och sträva efter ömsesidighet (Kina ska öppna sina marknader lika mycket som EU) men aldrig glömma att ”de-risk,” dvs se till att europeisk autonomi är tryggad.
Kort sagt, man ser med vaksamhet på Kina men tänker inte skriva bort landet ur världshandeln eller världspolitiken.

Utifrån såg det ut som toppmötet drabbats av stor oenighet kring den migrationsuppgörelse som EU-regeringar nyligen samlats kring (den som Ungern och Polen vägrar godta att de blev nedröstade över).
Tvärtom blev det ännu en uppvisning i enighet.
Ungern och Polen begärde att migrationspakten skulle rivas upp och alla länder få veto i migrationsfrågor. Annars skulle de vägra godkänna att toppmötet utmynnade i några slutsatser överhuvudtaget.
Åtskilliga timmar senare hade duon fått absolut ingenting från övriga 25 som helt sonika lät bli att nämna migration i slutdokumentet.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki demonstrerar efter mötet att han ser på rättsstaten som Ungerns Judit Varga, hans regering är folkvald, att Polen blivit nedröstat i migration är EU som kränker rättsstaten och vänta bara, nu går han till EU-domstolen.

Övriga EU-regeringar under tiden, efter att ha vägrat ett steg bakåt, tog ett stort steg framåt. De diskuterar nu seriöst att ge Ukraina säkerhetsgarantier vilket skulle innebära en gemensam inteckning i framtiden av stora mått:
”EU och dess medlemsstater är redo att bidra tillsammans med partners till framtida säkerhetsåtagande för Ukraina, vilka ska hjälpa Ukraina att försvara sig själv långsiktigt, avskräcka attacker och motstå försök att destabilisera landet.
De avser att inom en snar framtid överväga metoder för ett sådant bidrag,
säger mötets slutsatser.

Formuleringen ”tillsammans med partners” döljer att Frankrike och Tyskland redan har fört dessa diskussioner med USA och Storbritannien. Frågan är knepig med ett Ukraina som just nu pressar på för Natomedlemskap där entusiasmen är låg för att släppa in ett land i krig.
Nato har diskuterat någon annan form av försvarsgaranti som t ex ett långsiktigt åtagande att bygga upp Ukrainas militär efter krigsslutet. Det skulle dock ge Ryssland ett skäl att hålla liv i kriget så länge det går.

För EUs del stiger insatserna med varje ny kris. Behovet av ett enigt Europa blir viktigare för varje dag, för varje kris.
Men Ungern baktalar EU och Ukraina, hyllar Ryssland, lägger veto mot sanktioner och sluter nya kontrakt om att köpa rysk gas.
Ungern nekar godkänna svenskt Nato-medlemskap, hyllar Turkiets president Erdogan och rensar ut sina högre militärer för att ersätta med Orbantrogna.

Detta tajtare EU som medlemsländerna tycks vara på väg emot, kräver enighet och ett stort mått av lojalitet från sina medlemmar.
Hur ska ett land som Ungern få plats som dels struntar i EU-beslut, dels både politiskt och ekonomiskt gynnar Ryssland, Turkiet, Kina eller vilken autokrati/diktatur som kan ge landet något slags internationell fot att stå på?

Den 1 juli 2024 är det Ungerns tur att ta över EU-ordförandeskapet och då ska vi minsann få höra, lovade den ungerska justitieministern.

Den flathet inför Ungern som övriga EU-länder demonstrerade på Arlanda-konferensen kan inte fortsätta om EU ska kunna komma vidare.