EU söker en samlad hållning gentemot Kina – men vad hjälper det när Joe Biden kastar handgranater omkring sig?
EU-ledarna hade en långt och djupt samtal vid sitt toppmöte före helgen, om hur Europa borde förhålla sig till Kina.
Alla vet läget.
Å ena sidan är Kina en viktig handelspartner.
Å andra sidan misstänker alla Kina för skumma avsikter.
Slutsats: Vi måste se upp med att bli beroende av Kina, som Europa (åtminstone Tyskland, Italien, och Österrike) blev beroende av Ryssland.
Att EU-ledarna tar sig tid för ett långt och djupt samtal för att testa var man kan finna enighet och samling – vilket kommer att behövas i akuta lägen – är mycket lovande.
Men sedan var det ju USA då.
Biden-administrationen har just tagit till storsläggan mot Kina och drar EU djupt in i sitt handelskrig.
Den 7 oktober meddelade USA nya sanktioner mot alla som hanterar halvledare – dessa helt oumbärliga insatser i all elektronik – där Kina på något sätt finns i bortre änden.
Kina förbjuds köpa halvledare där det ingår amerikanska eller amerikansk-designade viktiga delar.
Varenda amerikan, varenda innehavare av en amerikanskt grönt kort (arbetstillstånd) eller på annat sätt bosatt i USA, har fått sina marschorder. De får inte jobba med kinesiska företag om chips, eller ens med företag som säljer till Kina.
Men det räcker inte.
Sanktionerna för att jobba med något kina-relaterat företag riktar sig mot vartenda bolag i världen som använder amerikanska halvledare.
Bidens sanktioner är ett stryptag på Kinas ekonomi eller ”strypning med avsikt att döda,” enligt Gregory Allen på Center for Strategic and International Studies i New York Times.
”Choke points,” kallar också Bidens säkerhetsrådgivare Jake Sullivan sanktionerna.
Halvledare är nämligen inte bara oumbärligt i dagens elektronik men även i morgondagens.
Biden har hittat en smärtpunkt, en vital resurs där Kina för en gångs skull inte innehar ledartröjan utan är beroende av omvärlden.
Att Kina är Bidens och USAs huvudfiende nummer ett, har länge stått klart. Biden har snickrat på ett antal aktioner mot Kina. Han har också försökt skapa en allians med Kinas asiatiska grannar genom Indo-Pacific Economic Forum vilket gått trögt eftersom USA inte varit villiga att bjuda dessa länder på handelsgodis som kunde väga upp för att de gör sig ovän med Kina.
Biden har försökt övertyga EU om att lansera sanktioner riktade mot Kina på samma sätt som duon har gjort mot Ryssland. Men som vi kan förstå av samtalet på EU-toppmötet, befinner sig EU fortfarande i stadiet av försiktighet men inte avståndstagande.
Det tog ju, som alla vet, ett brutalt krig för att EU skulle sluta handla med Ryssland.
Men amerikanska sanktioner utan EU är allvarligt nog för att röra till marknaden för halvledare. Den är högsta grad global, där tillverkningen av halvledare till övervägande del sker i Sydkorea och Taiwan, ofta på amerikanska licenser men som t ex kräver särskilda insatser från Japan
Och även från Europa, visar det sig.
Bolaget ASML i Holland är ensamt i världen om att kunna producera de exklusiva maskiner som krävs för att tillverka chips. De amerikanska sanktionerna har ställt till det för holländarna. I oktober fick man meddela alla sina amerikanska anställda att de måste upphöra med all verksamhet – direkt eller indirekt – relaterad till Kina.
För säkerhets skull.
USA är brutala när de lägger sanktioner. Minsta skugga av misstanke kan t ex frysa din rätt att använda dollar och då blir det svårt med globala affärer.
För ASML betyder sanktionerna inkomstförluster.
Via ASML läggs en effektiv broms på Kinas försök att utveckla egna chips.
Men Biden-sanktionerna drabbar mer än bara chips. De hindrar och försvårar av alla tänkbara elektroniska produkter. Hela den globala värdekedjan kastas om när köpare/användare av chips måste börja ompröva sina affärsrelationer för att se om det finns några kinesiska inslag.
EU var alltså inte redo att bryta affärsrelationerna med Kina när Biden först stötte på om stöd.
I siffror är Kina näst störst handelspartner för EU. Exporten förra året var värd 223 miljarder euro och 1,5 miljarder europeiskt kapital ny-investerades.
Men framförallt är europeiskt och kinesiskt näringslivs produktionskedjor så invecklade i varandra med ett ömsesidigt beroende av varandras varor, att EU inte har råd att stoppa handeln abrupt.
EU är betydligt mer beroende av export och import än USA, ett relativt självförsörjande land.
Europa har dessutom just tagit sig igenom en akut och kostsam energikris efter ett par år av coronapandemi och är nu med hög fart på väg in i nästa lågkonjunktur.
Biden-administrationen har bidragit med att kasta en handgranat i hela soppan.
I december tar Joe Biden emot sitt första formella statsbesök – valet föll på den franske presidenten Emmanuel Macron.
Han kan nog ha en del att säga sin amerikanske kollega.