EU:s jurister har fått ägna sig åt lagvrängeri för att EU-Turkietuppgörelsen åtminstone på papperet ska uppfylla internationella asylregler. En in-och-ut-domstol ska inrättas i Grekland där varje flykting får sina asylskäl formellt prövade men skickas tillbaka till Turkiet om hen inte på något sätt riskerar förföljelse av turkiska staten.
Men även om EU-ledarna köper den här juridiska lösningen återstår minst tre olösta konflikter inför toppmötet torsdag-fredag. Det krävs eftergifter även från president Tayyip Erdogan för att det ska kunna bli ett avtal.
På natten efter toppmötet den 7 mars var både Tysklands Angela Merkel och EU-kommissionens Jean-Claude Juncker tvärsäkra på att den preliminära uppgörelsen om att skicka tillbaka alla flyktingar från Grekland till Turkiet med vändande båt var juridiskt hållbar. Men efter förödande kritik från bland annat FN har även en del EU-regeringar, bland annat Spaniens, börjat dra öronen åt sig.
EU-kommissionens jurister har därför nu levererat en plan för att förverkliga EU-topparnas krav och ändå formellt uppfylla de internationella konventionerna: Six Principles.
+ Den innebär att alla flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet ska få en snabbprövning av sina skyddsbehov, och även få rätt att överklaga ett avslag. Grekland ska bygga ut sin domstolskapacitet för att klara detta, och läger där flyktingarna kan vistas utan möjlighet att ta sig vidare medan deras fall prövas.
+ Men eftersom Grekland och Turkiet samtidigt ska ändra sina asylregler kommer utslaget av domstolsprövningen i nästan samtliga fall bli att flyktingen ska sändas tillbaka till Turkiet som betecknas som ”ett säkert land” av Grekland. Turkiet ska försäkra att alla flyktingar garanteras internationellt skydd.
+ De enda som har någon möjlighet att slippa bli återsända är flyktingar som riskerar förföljelse i Turkiet, som kurder eller andra som är i konflikt med den turkiska staten.
EU-kommissionens Frans Timmermans argumenterade för den här lösningen med att det är det enda realistiska sättet att få stopp på flyktingsmugglingen över Egeiska havet och försäkrade att det bara är en tillfällig modell:
”In any case what is now the alternative? The closing of internal borders and the worsening of the already difficult situation we are seeing in Greece. The last thing we want is for Idomeni to become the norm.”
I gengäld för att Turkiet tar tillbaka i stort sett alla flyktingar ska EU ta emot lika stort antal syriska flyktingar på laglig väg som återsänts från Grekland. Och det är här de återstående problemen tornar upp sig.
EU-kommissionen håller nämligen fast vid att EU-länderna ska fördela de här syriska flyktingarna på ett solidariskt sätt, enligt de kvoter som beslutades om i fjol.
Kommissionen vill att 72 000 syriska flyktingar ska fördelas enligt dessa kvoter, för att på så sätt snabbt komma igång med att leva upp till uppgörelsen med Turkiet. Därefter ska mottagande av flyktingar från Turkiet ske på frivillig basis.
Men det lär bli hart när omöjligt att nå en enhällig uppgörelse på EU-toppmötet om att återuppliva kvotfördelningen. Ungern och Slovakien har redan överklagat beslutet till EU-domstolen och flera östländer har ägnat sig åt passivt motstånd genom att inte ta emot några flyktingar.
Därför lär det inte gå att nå något uppgörelse på toppmötet om att ta emot syriska flyktingar från Turkiet om inte flera EU-ledare lovar att frivilligt ta emot dem. Angela Merkel har tidigare försökt bygga upp en Coalition of the Willing, där även Stefan Löfven varit med på mötena. Men det är högst oklart hur många stats- och regeringschefer som vill vara med nu.
EU-ledarna lovade också den 7 mars, under hård press från Angela Merkel, att Turkiet ska få visumfrihet redan i sommar. Men inför hård kritik från invandringskritiska partier på hemmaplan har bland andra Frankrikes Francois Hollande och Österrikes Werner Faymann gjort utspel om att Turkiet måste uppfylla alla regler.
Därför pressar nu EU-kommissionens på Turkiet att leva upp till den långa kravlista med 72 punkter som krävs för visumfrihet. Enligt kommissionen har Turkiet hittills klarat av 35, och kommissionen kräver att allt ska vara klart till slutet av april för ett positivt besked som gör att turkar ska kunna resa fritt till Schengenländerna i sommar. På kravlistan står bland annat att nya pass ska ha fingeravtryck.
Den kanske svåraste frågan i förhandlingarna gäller troligen löftet till Turkiet att få börja medlemsförhandla om en rad nya politikområden. Cypern har sagt stenhårt nej till detta under flera år eftersom Turkiet vägrar leva upp till sina löften om att erkänna regeringen i Nicosia och öppna sina hamnar för fartyg från Cypern.
Cyperns president Nicos Anastasiades upprepade sitt Nej efter ett möte med EU-ordföranden Donald Tusk häromdagen. Förhandlingarna om att återförena den delade ön är inne i ett avgörande läge och varje tecken på eftergivenhet för Turkiet riskerar att minska hans möjligheter att få grekcyprioterna att acceptera villkoren i en fredsuppgörelse.
Därför kommer det troligen att krävas någon form av eftergift från Turkiet gentemot Cypern för att löftet om utvidgade medlemsförhandlingar ska kunna förverkligas..
Det kommer nog att behövas fler lagvrängningar och omtolkningar av gamla principer av många EU-ledare för att nå i mål med EU-Turkietuppgörelsen. Men om de tror att det kan leda till en åtminstone tillfällig lösning av flyktingkrisen är de flesta stats- och regeringschefer beredda att gå mycket långt.