EU-toppmöte 1 om budgeten: Tävling i konsten att ropa NEJ! inför hemmapubliken

Det är först nu förhandlingarna om långtidsbudgeten för 2021-27 förs upp på den stora scenen när EU-ledarnas ordförande Charles Michel tagit över som ansvarig och lagt fram ett första bud. I det skådespel som därmed öppnas ingår som tradition att alla deltagare i mediernas strålkastarljus deklarerar att den förslagna budgeten är ”Helt oacceptabel”.

låter det också från EU:s alla huvudstäder inför toppmötet som inleds på torsdag. ”Nein”, från Berlin. ”No”, från Madrid. ”Feltänkt”, från Warszawa. ”Oacceptabelt”, från Lissabon. ”Vi vägrar betala”, från Paris.

Stats- och regeringscheferna måste demonstrera för sina väljare att de tänker slåss till sista blodsdroppen.

The ’frugal four’: Sebastian Kurz, chancellor of Austria, Mette Frederiksen, prime minister of Denmark, Mark Rutte, prime minister of the Netherlands and Stefan Lofven, prime minister of Sweden

Och Stefan Löfven har extra stort behov av att ropa ”Nej!”

Hans finansminister har lovat att Sverige ska vara ”snålast i EU” och hans nuvarande utrikesminister har talat om ”inte en krona mer”. Plus att de traditionella EU-motståndarpartierna V och SD ser chansen att i ännu en fråga liera sig med M och KD i deras gemensamma ambition att dra undan mattan för regeringen.

Men i själva verket vet alla EU-länders regeringar att slutresultatet av förhandlingarna kommer att hamna på ungefär den nivå som ligger på bordet.

EU-ordföranden Charles Michels utgångsbud efter att ha talat med alla regeringschefer ligger mycket nära det bud som Finlands regering lade fram i fjol i rollen som EU:s ordförandeland. En budget på cirka 1,07 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst – ett förslag som ligger mellan EU-kommissionens förslag på 1,11 och den förra budgeten på 1,0 procent. I reda pengar knappt 1 100 000 miljarder euro för de sju åren.

Förhandlingsspelet påminner starkt om turerna 2012-13 när den nuvarande budgeten manglades fram. Den dåvarande EU-ordföranden Herman van Rompuy ger råd till sin efterträdare i en intervju för Politico, att det handlar om att ge varje regeringschef någon liten eftergift som de ”kan sälja på hemmaplan”:

Van Rompuy said that because most governments negotiate based on their national interest, brokering a deal is about getting an outcome leaders can sell at home. “The role of the president of the European Council [is] also to make some kind of minor or major concessions so that they can defend the final agreement”.

Charles Michel verkar ha följt det rådet:

+ Han drar inte ner på direktstödet till bönderna lika mycket som ingick i det finländska förslaget. I hopp om att minska motståndet från Frankrike och östländerna. Han omfördelar också regionalstöden för att en större del ska gå till de fattiga länderna.

+ Och han förslår att de rikaste länderna ska fortsätta få en rabatt på sin EU-avgift. Dock utan att ange några belopp, och med tilläggsförslaget att rabatten successivt ska avvecklas under budgetperioden.

Men lockbetet till ”snålalliansen” – Sverige, Holland, Danmark och Österrike – ledde till att Frankrike protesterade ännu högre än mot kommissionens ursprungsförslag. Frankrike som också är nettobetalare till budgeten kräver ett stopp för rabatterna när Storbritannien nu lämnat EU.

”We are tired of giving money that is then redistributed as a rebate to other countries around us,” said Secretary of State for European Affairs Amélie de Montchalin. ”France is a net contributor, we contribute more to the budget than we receive, but we want to pay for Europeans, for concrete projects, for tangible beneficiaries”.

En uppgörelse om EU-budgeten är inte i sikte på det här toppmötet. Men Herman van Rompuys råd till efterträdaren Charles Michel är att inte misströsta i så fall. Utan i stället säkra de små framsteg som görs vid det här första försöket:

”Don’t be desperate when you don’t succeed Thursday or Friday,” Van Rompuy said. A failure to agree on the first go isn’t a disaster, “it all depends on the progress you can make.” If a deal can’t be reached, Michel should instead secure the progress made until breaking up the meeting, and “try to have a landing zone” that is not too controversial ahead of a second effort.

De första tecknen på urholkning av de stenhårda frontlinjerna börjar också märkas. Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz talar om en möjlig kompromiss mellan 1,0 och 1,11 procent i en intervju, samtidigt som han skriver ett inlägg i Financial Times tillsammans med bl a Stefan Löfven om att de står fast vid 1,0. Och partikamrater till Kurz i EU-parlamentet talar om att rabatten för några rika länder bör avskaffas.

I riksdagens EU-nämnd var tonläget också betydligt mjukare på flera håll inför budgetförhandlingarna. Alla krävde visserligen fortsatt att regeringen ska stå fast vid kravet på en EU-budget på 1,0 procent. Men Moderaternas Elisabeth Svantesson ägnade sig nu främst åt att kritisera det senaste budgetförslaget för att anslagen till gränsskyddsmyndigheten Frontex dragits ner. Och Kristdemokraternas Desirée Pethreus sa att partiet kan backa från sitt nej till förslaget om att delar av avgifterna för utsläppsrättigheter och en avgift på plaståtervinning ska gå till EU-budgeten.

Både Moderaterna och Kristdemokraterna inser att deras anseende i Europas konservativa EPP-allians skulle urholkas kraftigt om de lierade sig med V och SD och tvingade den svenska regeringen att lägga in veto i slutförhandlingen om budgeten.

EU-ordföranden Charles Michel är en erfaren politisk förhandlare efter många år i belgisk politik och som premiärminister. Han kommer att bedöma vilka små eller stora eftergifter som krävs till varje regeringschef för att hen ska kunna framställa det som en seger inför hemmapubliken. Om det är möjligt de närmaste månaderna, eller om han ska vänta tills Tyskland tar över som ordförandeland efter sommaren och då känner sitt ansvar att pytsa in ännu mer pengar för att göra alla nöjda.

För Stefan Löfven kan det handla om att kunna säga att EU-avgiften inte höjs så mycket som befarat. Finansminister Magdalena Andersson har redan bäddat för det med uppgifter om att EU-kommissionens förslag innebar en höjning med 15 miljarder kr, medan det handlar om drygt 11 miljarder enligt kommissionens beräkningar. Då kan en höjning med ett ensiffrigt miljardbelopp framställas som en seger.

Verkliga segrar i förhandlingen skulle vara om Stefan Löfven skulle driva igenom:

-att det skrivs in som ett villkor för regionalstöd att de ska gå till den allra mest förtryckta minoriteten, romerna.

-att svenska glesbygden ska få ökat stöd från regionalfonderna.

-att kommissionens förslag om brott mot rättsstaten införs. Dvs att det krävs en kvalificerad majoritet bland medlemsländerna för att stoppa ett krav från EU-kommissionen om att införa sanktioner med indragna bidrag mot ett land som inskränker de grundläggande demokratiska rättigheterna.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: EU-budget