EU-toppmötet 28 juni riskerar bli västgötaklimax – utan Brexit, Migration – Merkel-Macron räddar showen?

Uppladdningen inför EU-toppmötet efter midsommar har pågått i nästan ett år. Det är då alla avgörande beslut ska vara mogna att tas – om Storbritanniens samarbete med EU efter Brexit, EU:s nya migrationspolitik och om hur euron ska stärkas. Men ett efter ett faller pyser nu de utlovade ballongerna ihop och ”det historiska toppmötet” riskerar att bli ett västgötaklimax.

+ På toppmötet den 28-29 juni skulle ”livet efter Brexit” avhandlas. Men Brexitförhandlingarna har gått i stå medan den brittiska regeringen grälar internt och oroas över att bli nedröstad i parlamentet nästa vecka. Theresa May kommer därför tomhänt till EU-toppmötet. Den 150-sidiga vitbok som utlovats har skjutits upp till ett ovisst datum, rapporterar Financial Times.

“I’m afraid it will be kicked down the road to the October Council, by which point it will be far too late,” kommenterar den fd ministern David Jones.

Enligt den ansträngda tidtabellen måste allt vara klart till oktober – utträdesavtalet, Nordirlandfrågan och det framtida avtalet EU-UK – för att EU-ländernas parlament ska hinna ta ställning före den 29 mars 2019 då den tvååriga förhandlingsperioden för Brexit löper ut.

+ På toppmötet skulle EU-ledarna också komma överens om en ny migrationspolitik efter att den brakade samman under flyktingvågen 2015. EU-kommissionen lade för två år sedan fram sina förslag till en solidarisk asylpolitik med gemensamma regler i alla länder. De har sedan dess urholkats steg för steg och malts ner till en frivillighetsmodell för att få med Ungern och andra östländer.

Men Italiens nya högerpopulistregering stoppade förhoppningarna om att ens nå fram till en rutten kompromiss när den blivande inrikesministern, Legas Roberto Salvini, meddelade att han säger nej utan att ens åka till EU-migrationsministermötet i Luxemburg på tisdagen. Premiärminister Giuseppe Conte deklarerade också i sitt jungfrutal inför parlamentet:

”Vi vill få till stånd en rättvis fördelning av ansvaret och nå ett automatiskt system med obligatorisk fördelning av asylsökande.”

Lega och Femstjärnerörelsen gick till val på att Italien inte längre ska bära så stor del av bördan för flyktingarna som söker sig till Europa. Och då är det omöjligt att börja med att acceptera en EU-uppgörelse som inte innebär omfördelning av asylsökande.

Angela Merkel har inte heller några planer på att försöka driva fram en uppgörelse till toppmötet. I en intervju i söndags talade hon om att EU-länderna kan enas ”några veckor senare” utan att ange hur det ska gå till. Österrikes regering som tar över EU-ordförandeskapet vid halvårsskiftet inriktar sig snarare på förhandlingar om hur gränserna utåt ska stärkas för att förhindra flyktingar att ta sig in i Europa.

+ Den tredje stora frågan som skulle få sitt ”politiska genombrott” på det här EU-toppmötet var fördjupningen av eurosamarbetet. Frankrikes president Emmanuel Macron och EU-kommissionen har lagt fram långtgående förslag för att stärka euron och undvika att medlemsländer riskerar statsbankrutt som under den förra finanskrisen. Den tyska regeringen har skjutit upp och skjutit upp förhandlingarna, och när Angela Merkel till slut kom med ett svar i söndags möttes det av många besvikna suckar.

I stället för Emmanuel Macrons förslag om en eurozonsbudget på ett par hundra miljarder euro för att kunna stötta euroländer i kris talar Angela Merkel om fonder i storleksordningen ”nedre delen av tiotalet miljarder”. Och hon understryker att eurozonen inte får utvecklas till någon ”skuldunion”; lånen ska betalas tillbaka och ländernas skuldvärdighet ska prövas.

Men från EU-kommissionen hördes positiva reaktioner på Merkels besked i Frankfurter Allgemeine. Den ansvarige kommissionären Valdis Dombrovskis menade att Merkels förslag går i samma riktning som kommissionens:

Dombrovskis stressed that when it comes to initiatives such as structural reform support and investment support, Merkel and the Commission “are going more or less in the same direction”. “I am hoping for progress and concrete decisions in the June summit,”

Angela Merkel ställer sig bakom förslaget om en ”Rainy Day Fund”, som kan stötta euroländer som drabbas av tillfälliga ekonomiska kriser även om de inte hotar hela eurozonen. Hon ställer sig också bakom Macrons idéer om att det krävs extrastöd för att de ekonomiska skillnaderna mellan euroländerna ska minskas:

”Wir brauchen in der Eurozone eine schnellere wirtschaftliche Konvergenz zwischen den Mitgliedstaaten. Dafür müssen wir die Innovationsfähigkeit stärken, und zwar mit Hilfe zusätzlicher Strukturpolitik.” 

Men de summor Merkel vill satsa på investeringsstöd och krisstöd på 20-30 miljarder euro skulle inte räcka långt vid en allvarlig kris som för tio år sedan. ”Det får införas stegvis och utvärderas”, säger förbundskanslern:

”Das wird im unteren zweistelligen Milliardenbereich liegen, und wir werden es sicher schrittweise einführen und dann die Wirkungen evaluieren.”

EU-kommissionen vill tolka Angela Merkels besked positivt och som ett första steg. Medan tyska kommentatorer menar att Angela Merkel går en balansgång i sitt parti och med regeringarna i bl a Nederländerna, Finland och Österrike och därför inte är beredd att gå ett enda steg längre.

Macrons rådgivare kommenterade Merkels uttalanden med att ”mycket arbete återstår för att nå enighet”.

Den 19 juni möts Merkel och Macron för ett förtoppmöte. Då ska de enligt planerna komma överens om att ta ett historiskt steg för att fördjupa eurosamarbetet. Frågan är om de kan omvandla Angela Merkels nedbantning av Macrons storstilade planer till något som kan framstå som ”Det historiska eurotoppmötet”.

About

Journalist more than 45 years, mostly politics and economy. Now free lance journalist mainly on social media.

Categories: Asylkrisen, Brexit, Euron