EU-ledarnas videomöte var bara tänkt som en förpostfäktning inför verkliga förhandlingar om återhämtningspaketet efter coronapandemin. Men ”Frugala fyran” med bl a Stefan Löfven signalerade redan nu att de är beredda att kompromissa. Deras viktigaste mål är att få behålla sina budgetrabatter.
De 27 EU-ledarna är satta under hård press att nå en uppgörelse inom de närmaste veckorna. Därför var alla ense om att ha minst ett fysiskt toppmöte i juli för att komma överens.
-Misslyckas ni att nå en uppgörelse riskerar ni att förorsaka tumult på de internationella finansmarknaderna, varnade Europeiska Centralbankens chef Christine Lagarde stats- och regeringscheferna.
Hon pekade på hur räntorna rusade uppåt för italienska statspapper under våren och tidvis låg mer än 300 punkter över Tyskland. Efter EU-kommissionens förslag om den gigantiska återhämtningsfonden på 750 miljarder euro, varav 500 ska delas ut som bidrag till bl a Italien har räntorna sjunkit kraftigt. Men risken för italienska statspapper är enorm, sade Lagarde.
Statsminister Stefan Löfven hade uppenbart tagit till sig ECB-chefens budskap framgick på presskonferensen efter toppmötet:
-Vi kan inte acceptera att följden av den här krisen blir att stora ekonomier går omkull.
Löfven sade visserligen att han på videomötet framfört Frugala fyrans förhandlingslinje att stödet från återhämtningsfonden enbart ska fördelas via lån och inte bidrag. Men Danmarks Mette Fredriksen i snålalliansen signalerade att hon är beredd att sluta en uppgörelse i sommar.
Danska regeringens viktigaste prioritet i förhandlingarna är att få en ökad budgetrabatt, uppgav regeringskällor för medierna.
Stefan Löfven underströk också hur viktigt det är att EU-kommissionen nu backat och föreslår att de stora nettobetalarna ska få behålla sina rabatter.
President Emmanuel Macron som tidigare sagt att budgetrabatterna bör avskaffas när Storbritannien nu lämnat EU signalerade också kompromissvilja med beskedet att Frankrike kan acceptera att rabatterna får vara kvar.
Men i gengäld kräver Macron att den nya återhämtningsfonden innefattar minst 500 miljarder euro i bidrag som Macron och Tysklands Angela Merkel föreslagit.
Toppmötet visade att samtliga EU-regeringar nu krupit ut ur sina vetohörn, att samtliga säger ja till det historiska beslutet att medlemsländerna går i borgen för en massiv upplåning av EU för att bekämpa coronakrisens effekter.
De fortsatta förhandlingarna handlar främst om storleken på återhämtningsfonden, fördelningen mellan lån och bidrag, och vilka kriterier som ska avgöra vilka länder som får störst stöd från fonden.
EU-kommissionen har fått kritik från bl a Angela Merkel för att man bl a baserat beräkningarna på arbetslösheten de senaste fem åren. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarade det med att de länder som var ekonomiskt svagast när pandemin slog till också har svårast att återhämta sig och få igång sina ekonomier.
Det finns stora frågor och åsiktsskillnader att överbrygga på bara några få veckor där hundratals miljarder euro ligger i potten. Men insikten om hur dramatisk krisen är och vilket ansvar som ligger på EU-topparna verkar ha ökat beredskapen att nå en snabb uppgörelse.