Det var bråttom när EU-ledarna i mars efter flera toppmöten lyckades komma överens med Turkiet om flyktingavtalet. Inom några få dagar skulle hela asylpolitiken läggas om – alla flyktingar skickas tillbaka från Grekland till Turkiet. Och före sommaren skulle Schengenländerna i gengäld ge visumfrihet för Turkiet.
Men i dag står det klart att det blir en lång nagelbitare. Grekiska domstolar vägrar lyda EU-topparnas påbud – ingen syrisk asylsökande har ännu skickats tillbaka till Turkiet. Frågan om visumfrihet har blivit en bricka i president Tayyip Erdogans inrikespolitiska maktspel och de avgörande besluten har skjutits upp till åtminstone oktober.
EU:s flyktingkommissionär Dimitris Avramopoulos medgav efter justitie- och inrikesministermötet på fredagen att ingen asylsökande än så länge avvisats från Grekland till Turkiet.
På EU-toppmötet lovades visserligen att varje asylsökande skulle få en individuell prövning i domstol och möjlighet att överklaga, efter kritik från FN och flyktingorganisationer. Men EU-ledarnas uppdrag till Grekland och EU-myndigheterna var ändå att allt skulle klaras i rekordfart, och att i praktiken varje flykting skulle sättas på återvändande båt inom ett par veckor.
Grekiska domstolar verkar dock ha tagit sitt uppdrag att följa internationella asylregler på allvar. Inga syriska asylsökande har fått nej av flyktingdomstolarna. De anser inte att Turkiet kan betraktas som ett ”säkert land” dit man skicka flyktingar.
“It shows the Greek appeal bodies don’t believe Turkey is a safe third country, even for Syrians,” säger en EU-diplomat till Wall Street Journal.
Tidningen Guardian berättar om hur en avvisning till Turkiet stoppats av en appelationsdomstol.
”In a document seen by the Guardian, a three-person appeals tribunal in Lesbos said Turkey would not give Syrian refugees the rights they were owed under international treaties and therefore overturned the applicant’s deportation order by a verdict of two to one.”
Grekiska regeringen har sagt att den anser att Turkiet är ett ”säkert land”, men det bryr sig domstolarna uppenbarligen inte om, utan gör en egen bedömning.
Dimitris Avramopoulos använde EU-ministermötet för att försöka öka påtryckningarna på de grekiska domstolarna. Han uppgav att Turkiet har lovat att ”både syriska och icke-syriska” flyktingar är skyddade. Han fick också medlemsländernas ministrar att stödja grekiska regeringens bedömning, när den nu ska ge ”juridisk vägledning” till Greklands och EU:s asylmyndighet:
”We have received assurances from Turkey about the protection of both Syrians and non-Syrians in Turkey. The Commission has conveyed its positive assessment to the Greek authorities. I welcome that on this basis, Member States support Greece in considering Turkey as safe for returning migrants so that Greece provides further legal guidance to the asylum service and EASO to facilitate the effective implementation of the EU-TK statement.”
Samtidigt har förhandlingarna om visumfrihet utvecklats ett öppet ordkrig mellan president Erdogan och en rad EU-ledare som trappats upp till en nivå där haveriet verkar oundvikligt. Erdogan säger att EU försöker förhindra Turkiet att bekämpa terrorister. EU-parlamentet, kommissionen och Frankrikes president Hollande svarar att det inte blir någon visumfrihet utan att alla krav är uppfyllda, däribland att terrorlagstiftningen ska närmas Europarådets normer.
Trots att inget av EU-Turkietavtalet uppfyllts verkar ändå alla relativt nöjda med läget:
+ Det främsta målet med avtalet för EU var att få stopp på flyktingvågen över Egeiska havet. Och det räckte med den politiska signalen från toppmötet i mars för att åstadkomma det. Endast 50 migranter per dag har kommit under maj mot 6 000 – 7 000 per dag i oktober i fjol.
+ President Erdogan kräver inte längre att visumfriheten ska införas i sommar, utan talar nu om oktober. Han är nöjd med att ha kunnat använda EU som slagpåse när han trummat upp de nationalistiska stämningarna inför turkiska parlamentets omröstning om att häva den politiska immuniteten och göra det möjligt att undanröja politiska motståndare från prokurdiska HDP.
+ EU-regeringarna verkar inställda på att det går att få fram en uppgörelse med Turkiet om visumfrihet. På fredagens ministermöte ställde de sig bakom ett förslag från kommissionen om att göra det lättare att stoppa visumfrihet för ett land om reglerna bryts. Det ger regeringarna möjlighet att visa upp för kritik om att de är alltför eftergivna för president Erdogan.
Men det är ett bedrägligt lugn. Det rapporteras om usla förhållanden i de grekiska interneringsläger där flyktingarna stängts in i avvaktan på beslut om asyl eller avvisning, och den hårt pressade grekiska regeringen vill slippa ansvaret för dem. Samtidigt som president Erdogan hotat öppna gränserna för en ny flyktingvåg om EU inte håller löftet om visumfrihet.
I takt med att president Erdogan nu väntas trappa upp jakten på opposition och media får EU-ländernas regeringar och EU-parlamentet allt svårare att motivera sin underkastelse för den auktoritära regimen. I Tyskland hårdnar tongångarna bland ledande politiker i koalitionsregeringen.
Samtidigt är de flesta EU-regeringar helt ointresserade av att uppfylla de beslut de tagit om att flyktingar ska omlokaliseras från Grekland och Italien. Det båda illa för höstens förhandlingar om en förändrad Dublinförordning, där länder som inte är beredda att ta emot flyktingar i krislägen ska få betala 250 000 euro per flykting i straffavgift.
Nästa signal om vart den här kaotiska dragkampen ska utvecklas kan komma på måndag då de två huvudrollsinnehavarna – Tysklands Angela Merkel och Turkiets Tayyip Erdogan – möts i Istanbul i samband med ett FN-möte.