EU-ledarna och brittiska regeringen talar tufft om att de förbereder sig för No Deal Brexit, samtidigt som coronakrisen gör att båda sidor nu är beredda till kompromisser. Men även om det blir ett handelsavtal kommer lastbilschaffisarna från 1 januari att få köa till bajamajor i en lång väntan på att ta sig över Engelska kanalen.
EU-ledarna skärpte till och med det föreslagna uttalandet på toppmötet på torsdagskvällen. De strök en formulering om att EU är berett till ”intensiva förhandlingar” och uttalade att det är UK som måste göra eftergifter för att det ska bli en uppgörelse.
”European Union calls on the UK to make the necessary moves to make an agreement possible.”
Brittiska regeringens chefsförhandlare David Frost svarade på Twitter med att anklaga EU för ovilja att nå ett avtal:
Disappointed by the #EUCO conclusions on UK/EU negotiations. Surprised by suggestion that to get an agreement all future moves must come from UK. It’s an unusual approach to conducting a negotiation.
Men båda sidor är satta under hård press från näringslivet att få fram ett handelsavtal. Japanska bilkoncerner med stora fabriker i UK kräver att regeringen ska betala för eventuella tullar på exporten till EU. Tyska, franska och italienska näringslivshöjdare manar EU att nå fram till ett avtal.
På presskonferensen efter toppmötet visade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier också att EU-sidan backat från en del av sina ursprungliga krav i de avgörande frågorna om statsstödsregler och fiskekvoter.
EU kräver inte längre att EU-domstolen ska avgöra tvister om Storbritannien följer EU:s konkurrensregler. Nu nöjer sig EU med att en brittisk myndighet får ansvaret att kontrollera att EU-UK-avtalets ”grundregler” om jämbördiga spelregler (level playing field) följs. Och att det inrättas en ”skiljenämnd” och sanktionsmöjligheter om avtalet inte följs.
– Vi vill ha fair play om brittiska företag får möjlighet att exportera utan tullar eller avgifter. Att varor inte dumpas på EU:s stora marknad, sade Michel Barnier.
EU:s chefsförhandlare krävde inte heller att EU-ländernas fiskeflottor ska få samma tillgång till brittiska fiskevatten som i dag. Han talade i stället om att EU måste få en fiskeuppgörelse som ger ”stabilitet” med ett långsiktigt avtal om kvoter, i stället för britternas förslag om årliga kvotförhandlingar.
– Vi behöver en rättvis fördelning av fisket. UK måste också tänka på att tillträdet till brittiska fiskevatten ger brittiska företag möjlighet att sälja till en marknad med 450 miljoner medborgare, sade Barnier.
Boris Johnson har spelat högt och upprepade gånger lovat den hårda falangen av brexitörer som bar fram honom till premiärministerposten att det blir en No Deal Brexit om inte EU backar från sina krav. I början av september satte han upp en deadline till 15 oktober, och hävdade att det är meningslöst att förhandla vidare om inte ett avtal är klart då.
Men Michel Barnier konstaterade lugnt på torsdagskvällen att EU räknat med fortsatta förhandlingar de kommande två veckorna.
Boris Johnson väntas göra ett uttalande på fredagen och än en gång hota med ”No Deal”, men chefsförhandlaren David Frost är inriktad på fortsatta förhandlingar. UK behöver ett avtal med EU för att säkra fortsatta flygförbindelser, rättsligt samarbete mm. Och UK har redan gjort eftergifter, som att vidmakthålla miljöregler och sociala standards:
”There is movement. The UK has agreed with non-regression from environmental, social and labour standards as they stand at the end of the transition period.”
Samtidigt har Storbitanniens ekonomi drabbats hårdare än många andra länder av coronakrisen, vilket har lett till ett opinionsras för Boris Johnson och Toryregeringen. Och en No Deal Brexit skulle förstärka den ekonomiska nedgången.
Men även EU-länderna drabbas hårt av coronakrisen och de politiska ledarna vill inte riskera att anklagas för att ha försämrat företagens exportmöjligheter. Irlands näringsliv som till stora delar lever på handeln med UK kommer att drabbas extremt hårt utan ett handelsavtal utan tullar med Storbritannien.
Det finns redan uppgifter om ett extra EU-toppmöte i Berlin den 15 november för att ta ställning till ett EU-UK-handelsavtal.
Men även om det blir ett så kallat frihandelsavtal kommer det inte att innebära samma öppna handel som i dag. Den gigantiska parkeringsplatsen för långtradare som anläggs i Kent i Storbritannien kommer att behövas även om EU och UK når en uppgörelse.
När UK lämnar EU:s inre marknad och tullunion den 1 januari krävs en rad kontroller och administration för transporter över Engelska kanalen även med ett handelsavtal.
”Haulage representatives told the inquiry of a staggering mountain of red tape that will be needed – even if a trade deal is reached, because of leaving the single market and customs union.”
Den brittiska transportministern Rachel Maclean försäkrade häromdagen att regeringen kommer att placera ut bajamajorna till de tusentals lastbilschaffisarna som kommer att bli sittande i långa köer innan de får klartecken att ta sig över till EU.