Ryska robotar rullade på fredagen in i Serbien i en maktuppvisning av president Putin som nu ökar sitt inflytande på Balkan. Kina knyter upp Balkanländerna med stora lån som de aldrig kan betala. Samtidigt visar EU Balkan kalla handen när Frankrikes Emmanuel Macron sa nej till Albanien och Nordmakedonien.
Men i Bryssel hoppas man att Macron ska våga byta fot efter regionalvalen den 15 mars.
President Macron och hans ministrar har de senaste månaderna börjat tala om en skärpt migrationspolitik. Antalet flyktingar har minskat drastiskt de senaste åren och regeringens utspel tolkas som ett försök att vinna väljare från högerextrema Marine Le Pens parti.
Frankrike har sagt nej till utvidgningar många gånger tidigare. Men Macrons nej på toppmötet förra veckan kom ändå som en överraskning för övriga EU. Nordmakedoniens politiska ledare hade ansträngt sig till det yttersta för att uppfylla EU:s krav på bland annat en uppgörelse om namnbyte med grannlandet Grekland.
På Balkan betraktar man Frankrikes nej som ett totalt svek och varnar för ökad instabilitet i regionen.
”This is a maddening cacophony of bad faith, ignorance, and cowardice”, skriver en kommentator.
Man pekar på bristen på logik, att Serbien välkomnats som kandidatland av EU och går framåt i snabb takt i medlemsförhandlingarna. Samtidigt som Serbien rustar upp militärt med hjälp av Kina och håller militärövningar med ryska robotar på parad.
”Serbian and Russian troops are taking part in a joint tactical drill in Serbia this week in which Russia is bringing its anti-aircraft S-400 and Pancir S missile systems for the first time to another country, the Russian Defence Ministry said”.
Serbien ansluter sig nu också till Rysslands frihandelsregion Eurasian Economic Union (EAEU), kunde ryske premiärministern Dmitrij Medvedev tillkännage vid ett besök i Belgrad. Frihandelszonen med Ryssland, Belarus, Kazakstan, Armenien och Kirgisistan med 180 miljoner invånare är president Putins försök att konkurrera med EU.
Kina använder sig i stället av ”skuldfälle-diplomati”. Den kinesiska regimen erbjuder regeringarna på Balkan att bidra till stora investeringar i infrastruktur och gör därmed länderna ekonomiskt beroende av Kina, och därmed möjliga att påverka även säkerhetspolitiskt.
Ett tydligt exempel är ett kinesiskt motorvägsbygge mellan Belgrad och Montenegros hamnstad Bar som beräknas kosta 1,3 miljarder euro för Montenegro, vilket motsvarar en fjärdedel av landets BNP. Bygget genomförs trots att flera utredningar visat att det inte är ekonomiskt lönsamt.
Nordmakedoniens regeringschef Zoran Zaev svarade på president Macrons veto på EU-toppmötet med att utlysa nyval, som kommer att hållas den 12 april. Zaev riskerar att förlora till nationalistiska partier som motsatt sig eftergifterna till EU och namnbytet. Men han utmanar med valet också EU att ta ställning om man vill stödja EU-positiva krafter på Balkan.
Zaev said that he felt “disappointed and angry” and called it a “huge historic mistake on the part of the EU. But, he added: “I am ready to fight, bravely and defiantly. Our spirit will not diminish.”
Det är några månader till nyvalet i Nordmakedonien och president Macron och övriga EU har lite tid att visa om de är beredda att agera för att leva upp till sina åtaganden och sina säkerhetspolitiska intressen på Balkan.
I december tar Nordmakedonien ett stort steg mot ett fördjupat samarbete med väst när landet slutgiltigt väntas bli erkänt som militäralliansen Natos 30:e medlem på ett toppmöte i London.
Macron och hans ministrar talar i dessa dagar mycket om hotet från asylsökande albaner och behovet av att ”skydda våra offentliga finanser”. Den 15 mars väntar regionalval i Frankrike och precis som i Sverige dominerar migration den inrikespolitiska debatten.
EU-diplomater och topptjänstemän i Bryssel hoppas att president Macron ska vara mer öppen för att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar för hela Europa efter lokalvalen.
EU-ledarna har ett inplanerat toppmöte den 26-27 mars, några veckor före det viktiga parlamentsvalet i Nordmakedonien. Och i maj hålls ett EU-Balkantoppmöte i Zagreb för att anta riktlinjer för det framtida samarbetet.
Men EU ser ut att sakna politisk ledning i dag. Angela Merkel och Emmanuel Macron lyckades inte enas om en gemensam linje för Balkan på sitt förtoppmöte förra veckan. Tyskland agerar nu för att Europa ska skicka in soldater i Syren för att bevaka gränsen mot Turkiet, men utan stöd av Frankrike.
Samtidigt väntar en ny EU-kommissionen på att få tillträda, och kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har redan hamnat på konfliktkurs med Emmanuel Macron efter att hans första kandidat till fransk kommissionär avvisats av EU-parlamentet.
Den obesvarade frågan är då vem som orkar ta ledningen för att få EU att ta ett säkerhetspolitiskt ansvar för utvecklingen på Balkan. Det kommer att krävas ett hårt tryck från hela EU på Emmanuel Macron för att få honom att inte börja planera för presidentvalet 2022 efter regionalvalen.