Sjutton år efter Nordmakedoniens medlemsansökan höll EU på tisdagen den högtidliga regeringskonferens som ska öppna för medlemsförhandlingar. Men så enkelt är det inte – den ”franska kompromissen” för att häva Bulgariens veto innebär att vetot blir vilande på obestämd tid, med krav på ny grundlag och en ny regeringskonferens innan medlemsförhandlingar kan inledas på allvar.
EU:s eftergifter till de nationalistiska krafterna gör att det finns en klar vinnare: Putin.
Albanien har ”bara” väntat 13 år på att få inleda medlemsförhandlingar, men har buntats ihop med Nordmakedonien och har därför fått vänta medan Greklands och Bulgariens regeringar spelat nationalistkortet för att vinna väljare.
Albaniens premiärminister Edi Rama kallade det bulgariska vetot för ”absurt” men log nöjt i den gemensamma handskakningen i Bryssel.
Båda länderna har en lång väg att gå för att uppfylla EU:s skärpta krav för att få bli medlemmar, där kravet att bekämpa korruptionen lär bli det allra svåraste att klara.
Men för Nordmakedonien har det bulgariska vetot lagts in som ett extraordinärt krav som kommer att uppmuntra Putinregimen att fortsätta underblåsa de nationalistiska krafterna på Balkan för att stoppa EU-utvidgningen. Som Rysslands EU-ambassadör uttryckte det en gång:
“Bulgaria is in a good position to become our special partner, a sort of Trojan horse in the EU.”
Makedonien tvingades först byta namn till Nordmakedonien för att häva Greklands veto mot medlemskap i både Nato och EU. Det var en 28 år lång nationalistisk konflikt ända sedan Jugoslaviens sönderfall som ”löstes” med Prespa-avtalet 2018, med föreskrifter om flagga, gatunamn och skolböcker för att häva den grekiska blockaden.
Det räckte för inträde i Nato. Men medan tunga EU-länder med Frankrike i spetsen blockerade Nordmakedonien och Albanien underblåstes de nationalistiska krafterna i Bulgarien. Och premiärminister Boyko Borisov gjorde en u-sväng 2020 och sade plötsligt nej till medlemsförhandlingar för Nordmakedonien.
In Bulgaria, the country’s recent decision to block North Macedonia’s European Union accession talks has been perceived by many analysts as nothing more than a desperate and rather populist attempt by the ruling centre-right GERB party to deflect attention away from anti-corruption protests which have been an almost daily feature of life in the country since July.
Borisov hävdade att relationerna med Nordmakedonien utgjorde ett ”allvarligt hot för Europas säkerhet”. Den bulgariska regeringen hänvisade till historiska skiljaktigheter och hävdade att det makedonska språket i själva verket bara är en bulgarisk dialekt.
Trots att Borisov ersatts av en annan regering har den fortsatt att spela på de nationalistiska strängarna mot Nordmakedonien pressad av flera proryska partier.
När EU:s ledare sent omsider insett att de riskerar förlora inflytande på Balkan till Ryssland och Kina lanserade president Emmanuel Macron under det franska EU-ordförandeskapet en ”kompromiss” för att häva Bulgariens veto.
Den innebär att Nordmakedonien måste skriva om sin grundlag medan Bulgarien bibehåller rätten att lägga in sitt veto om den är missnöjd med hur grannlandet lever upp till kraven.
”Den franska kompromissen” röstades igenom i det bulgariska parlamentet efter att förre premiärminister Borisovs parti bytt fot efter påtryckningar från sitt EU-parti EPP. Men till priset av att regeringskoalitionen sprack och landet nu går emot sitt fjärde parlamentsval på 18 månader. Premiärminister Kiril Petkov har direkt pekat ut oligarkerna och den ryska ambassadören som ansvarig för regeringskrisen.
Nordmakedoniens regering protesterade högljutt mot ”den franska kompromissen” till en början. Men efter påtryckningar både från EU-toppar och USA drev ändå regeringen igenom förslaget i parlamentet, trots stora protestdemonstrationer.
It passed with 68 votes in the 120-seat National Assembly after opposition lawmakers walked out following weeks of accusations by some that the deal amounts to a national cultural betrayal.
I Skopje varnar politiska experter för att ”den franska kompromissen” gör att EU-topparna och Macron kan skryta med att de löst konflikten trots att uppgörelsen i själva verket minskar Nordmakedoniens möjligheter.
“If we accept this proposal, it would put us in a very unpleasant, self-destructive situation as a country,” the head of Societas Civilis, Marko Trosanovski, told the debate. This would leave the country in a weightless state where on one hand we will have the EU negotiations launched but we will not be able to make any progress, so we will be stuck in internal, interethnic and intra-Macedonian antagonisms.”
Även om regeringen lyckades få en majoritet att rösta för uppgörelsen finns det inget som talar för att den kan få ihop tillräckligt med röster – två tredjedelar av parlamentsledamöterna – för att driva igenom den förändring av grundlagen som ingår i kraven från Bulgarien.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen talade i det nordmakedonska parlamentet inför omröstningen om ”den franska kompromissen” var det inte bara uppmuntrande ord om att ”EU-kommissionen står på Nordmakedoniens sida” och att ”makedonska är ert språk”. Hon klargjorde också att det inte blir några verkliga medlemsförhandlingar innan landets grundlag skrivits om enligt Bulgariens krav.
”Amending your Constitution to advance fundamental rights further will reinforce your commitment to these values. And then, this will automatically complete the opening phase of the negotiations. It will trigger another Intergovernmental Conference, without any further decision.”
Premiärminister Edi Rama kan åka hem till Tirana och hoppas på ökat väljarstöd för att landet är på väg emot EU-medlemskap även om att det kommer att dröja många år. Medan premiärminister Dimitar Kovačevski kan räkna med fortsatta protester och att eftergifterna till Bulgarien kommer att göras till en huvudfråga i kommande val av de proryska partierna utan att vägen mot EU-medlemskap ens öppnats på allvar.