EU riskerar att hamna i beslutsförlamning i avgörande frågor som migration, klimat och jämställdhet som följd av extremhögerns frammarsch i EU-valet. Den bedömningen gör professor Simon Hix i en rapport om konsekvenserna av parlamentsvalet.
-Valet ser ut att leda till ett mer fragmenterat parlament. Det kan göra att parlamentet blir marginaliserat i förhandlingarna med medlemsländernas regeringar. Det kan vara receptet för politisk handlingsförlamning, säger Simon Hix, som presenterade en rapport han gjort tillsammans med Votewatch på ett Sieps-seminarium på fredagen. Hix har forskat kring EU under många år och även arbetat som tjänsteman i parlamentet.
Parlamentets omröstningar har avgjorts av bara några få röster många gånger under den gångna mandatperioden. I var tionde omröstning har det hängt på mindre än 50 röster, i ett parlament med 751 ledamöter.
I den viktiga omröstningen om att införa skärpt kontroll av bilindustrin gick förslaget igenom med en enda rösts majoritet – 329-328. I nära 200 omröstningar har majoriteten varit mindre än tio röster.
De politikområden där parlamentets omröstningar där resultatet ofta hängt på några få röster är miljö, migration, jämställdhet och internationell handel, enligt rapporten.
Utifrån opinionsmätningar beräknas EU-skeptiska partier nu få 35-40 procent av mandaten i valet, jämfört med drygt 25 procent i dag. Simon Hix har då räknat in både höger- och vänsterpartier som vill förhindra stärkt EU-samarbete.
De EU-positiva partierna kommer fortfarande att vara i majoritet, men det är stora meningsskiljaktigheter mellan dessa om hur EU-samarbetet ska utvecklas. Och med ett sådant här valresultat kommer det att krävas ännu bredare blocköverskridande koalitioner mellan dem för att få fram majoritetsbeslut. En frammarsch för högerextrema partier som är motståndare till skärpta miljökrav, ökad jämställdhet, gemensamma migrationsregler och fler frihandelsavtal kan bli avgörande för att stoppa nya lagförslag.
De två största partigrupperna – konservativa EPP och Socialdemokraterna – har tidigare alltid haft en majoritet av platserna i parlamentet. De har närmast traditionsmässigt gjort upp om fördelning av poster och för det mesta kompromissat ihop sig om lagstiftningsförslag. Men det har blivit svårare redan under de senaste mandatperioderna på grund av intern splittring i de båda partigrupperna, och enligt opinionsmätningarna kommer de nu endast att få cirka 43 procent av mandaten tillsammans.
-Den traditionella koalitionen mellan EPP och S måste utvidgas med liberala Alde och De gröna till en ”Super Grand Coalition” för att kunna få ihop majoriteter. Men det kommer att bli en svajig och osammanhängande allians på många områden, säger Simon Hix.
-De EU-positiva partierna har haft en ”Cordon Sanitaire” mot extremistpartierna och blockerat dem från att få poster som utskottsordförande och ansvar som huvudförhandlare, rapportör, för lagstiftningar. Men det kommer att bli svårt om dessa partier når stora framgångar i valet.
EU-parlamentet har lagstiftningsmakt tillsammans med medlemsländernas regeringar i ministerrådet på de flesta politikområden. Det krävs att parlamentet och ministerrådet kommer överens för att nya EU-direktiv och förordningar ska träda i kraft.
Inför slutförhandlingarna med ministerrådet behövs oftast stöd av rejäl majoritet i parlamentet för att man ska kunna driva igenom ändringsförslag mot vad EU-regeringarna kommer överens om. Om parlamentets förhandlare inte lyckas få igenom sina krav kan det annars bli svårt att få slutresultatet godkänt i parlamentet, eftersom det krävs absolut majoritet i den omröstningen.
Det är därför Simon Hix varnar för att den ökade fragmentiseringen i parlamentet kommer att göra det svagare i kommande förhandlingar med EU-regeringarna, och att det riskerar leda till blockering av lagstiftningsarbetet på flera områden.
Samtidigt ska EU under den kommande mandatperioden försöka hantera flera olösta kriser. EU saknar en gemensam migrationspolitik sedan Ungern och flera andra länder vägrat delta i någon omfördelning av flyktingar. EU har fortfarande ingen politik för hur nästa eurokris ska hanteras och hur man ska undvika till exempel en statsbankrutt i Italien. EU riskerar fortsatt handlingsförlamning i utrikes- och säkerhetspolitiken eftersom ett land kan lägga in veto. EU ska leva upp till klimatmålen i Parisavtalet.
Men det är först efter EU-valet som det kommer att visa sig hur stort hot de högerpopulistiska partierna blir för parlamentets beslutsförmåga. Italiens Matteo Salvini och Frankrikes Marine Le Pen hoppas kunna få ihop en stor partigrupp av de tre högergrupperingar som finns i dag. Men Simon Hix tvivlar på att det kommer att ske.
Han pekar på att polska regeringspartiet Lag och rättvisa troligen inte är berett att ingå i en partigrupp med Salvini och Le Pen på grund av diametralt motsatta åsikter om inställningen till Putins Ryssland.
Sverigedemokraterna ingår i dag i samma partigrupp som det polska regeringspartiet. SD deltog inte på Salvinis konferens i Milano nyligen till skillnad från Sannfinländarna och Dansk folkeparti. SD vill troligen inte bli utpekade för att ingå allianser med Putinkramare.
Oavsett om det blir en eller två högergrupperingar av populistpartierna i parlamentet tror Simon Hix på att vi nu kan räkna med en period av ”Striden om EU” – mellan Emmanuel Macrons EU-projekt och Salvinis protektionistiska och nationalistiska projekt.