Svensk industris stolthet i klimatkampen – batteritillverkaren Northvolt – lockas nu till USA där president Biden erbjuder mångmiljardstöd till företag som investerar i grön teknologi.
EU-regeringarna har nu två dåliga val: Att dra igång en mångårig rättsprocess i världshandelsorganisationen WTO mot USA, eller överge EU:s konkurrensregler och också börja erbjuda massiva statliga stöd till företag.
Sverige som tar över som EU-ordförande 1 januari ska nu leda förhandlingarna om hur EU ska möta risken för industriflykt till USA.
Northvolts VD Peter Carlsson gör sitt utspel i Financial Times. Tillsammans med BMW, Volkswagen och Goldman Sachs planerar han nu att expandera i USA.
Det är president Bidens Inflation Reduction Act (IRA) med statsstöd på 369 miljarder dollar från årsskiftet som lockar. Northvolt skulle kunna få 600-800 miljoner dollar i statsstöd för att bygga en batterifabrik i USA, jämfört med 155 miljoner i Tyskland.
The IRA “is moving momentum a lot from Europe to the US”, Northvolt chief executive Peter Carlsson told the Financial Times.
Northvolt är inte ensamma om att lägga om sina investeringsplaner, enligt FT. Tesla har lagt planerna på en batterifabrik i Tyskland på is och satsar i USA. Franska flygindustriföretaget har stoppat planerna på en ny fabrik i Lyon och ska lägga mer av tillverkningen i USA och Asien. Spanska energikoncernen Iberdrola dubblar sina investeringar i USA.
EU-regeringarna med Tyskland i spetsen och kommissionen har protesterat högljutt mot USA:s uppenbara brott mot världshandelsreglerna. Men förgäves, president Bidens handelsförhandlare Katherine Tai har i stället uppmanat EU att också införa ökade statsstöd för att skapa fler gröna jobb och göra det svårare för Kina att ta över marknaden för elbilar.
Enligt de nya amerikanska statsstödreglerna kommer rabatten på 7 500 dollar för att köpa en elbilen endast att betalas ut för bilar som är tillverkade i USA och med delar huvudsakligen producerade i landet.
Tyske förbundskanslern Olaf Scholz, som satsat hårt på goda förbindelser med president Biden, har tillsammans med liberale finansministern Christian Lindner lanserat idén om att föreslå USA att återuppta förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Men det skulle vara en omfattande och mångårig process, och har avvisats av Biden-regeringen.
Risken är stor att konflikten trappas upp mot ett handelskrig när EU och USA möts den 5 december. EU har hotat dra USA inför WTO. EU:s handelsministrar möts på fredag för att diskutera hur EU ska agera.
Frankrikes president Macron har förordat att EU ska svara USA med en egen ”Buy European Act” för att skydda i första hand Europas stora bilindustri.
“We need a Buy European Act like the Americans, we need to reserve [our subsidies] for our European manufacturers,” Macron said. “You have China that is protecting its industry, the U.S. that is protecting its industry and Europe that is an open house.”
Tyska regeringen är nu enligt nyhetssajten Politico på väg att byta fot, att överge principerna om frihandel och fri konkurrens och i stället öppna för massiva statsstöd till företag som satsar på gröna jobb i en plan B.
A spokesperson for the German Economy Ministry said that faced with the challenges stemming from the Inflation Reduction Act, “we will have to come up with our own European response that puts our strengths first … The aim is to competitively relocate green value creation in Europe and strengthen our own production capacities.”
Tyska regeringen försöker dock undvika att nya statsstöd inte uppenbart bryter mot WTO:s handelsregler genom att stöden också skulle kunna ges till utländska företag.
I EU-kommissionen ha inremarknadskommissionären Thierry Breton lanserat idén om en ”European Sovereignty Fund” för att stödja bland annat elbilsindustrin. Breton ska nästa vecka till Berlin för att diskutera med tyska regeringen hur EU ska möta USA:s Inflation Reduction Act .
Sverige räknas som ”frihandelstalibaner” i EU och förslag om inskränkningar i handelsregler och den fria konkurrensen kommer att bli svårsmälta för regeringen. Svenska regeringar av olika politisk färg har konsekvent tillhört de som hårdast motsatt sig t ex strafftullar mot kinesiskt statssubventionerad export.
Den socialdemokratiska regeringen tog dock ett litet steg utifrån erfarenheterna om coronapandemin och EU-uppgörelsen om en återhämtningsfond på 750 miljarder till bl a gröna investeringar. EU-ministern Hans Dahlgren gjorde ett utspel på DN Debatt om att regeringen var beredd att mjuka upp EU:s konkurrensregler med industristöd till ”grön omställning” som batteritillverkning, koldioxidfri stålproduktion. Med statliga stöd till att skapa en digital inre marknad.
Men de statsstöd som EU-länder hittills gett till investeringar i gröna jobb är småpotatis jämfört med de miljarder som president Biden nu lockar med. Northvolts vd Peter Carlsson säger till Financial Times att företaget kan få 155 miljoner euro till en batterifabrik i Tyskland jämfört med med 600-800 miljoner dollar i USA.
Näringslivshöjdaren Marcus Wallenberg manar i ett luftigt inlägg på DN Debatt regeringen att ”prioritera handelsförhandlingar med USA och Kina”. Men det är helt andra realpolitiska överväganden som den nya regeringen har att ta ställning till när den tar över som EU-ordförande.