EUs borgerliga har tröttnat på klimatreformer

Hittills har Europaparlamentet varit garanten för att EU håller hög ambition på klimatet.
EPP-gruppen har satt stopp för detta.

Sorry, mångfald var bra i förra valet, nu har vi bättre idéer


Under våren blev den borgerliga partigruppen EPPs fotbyte offentligt. I fortsättningen tänkte man inte låta klimatreformer passera. Gruppledaren Manfred Weber meddelade att det räckte nu, jordbrukarna måste försvaras.

Det var en radikal omsvängning eftersom de tre stora partigrupperna (EPP, S&D, Renew) fram till då, har kunnat påverka utgången i lagförslag ganska långt genom att göra uppgörelser sinsemellan där EPP brukade se till industrins behov och S&D till de sociala. EU-kommissionens många förslag i Den Gröna Given har alltid omarbetats här men kunnat räkna med att gå igenom.

Många tolkade Webers uttalanden i våras som att han kickstartat sin kampanj inför nästa års kommande EU-val och behövde landsbygdens röster.
Och dessutom, att han antagligen ville jäklas med Ursula von der Leyen, den tyska EPP-politiker som 2019 snodde det jobb som han gjort allt för att få, uppdraget som EU-kommissionsordförande.

I augusti spekulerades om att Von der Leyen förde en ”tyst strid” mot Manfred Webers högervridning av deras gemensamma partigrupp.
Nu ser det tvärtom ut som att hon går på samma linje som Weber.

I höst har nämligen Von der Leyen-kommissionen beslutat att ge det omtvistade växtgiftet glyfosat ytterligare 10 års tillstånd att säljas på EU-marknaden.
EU-kommissionen meddelade att deras utlovade förslag om att utfasa PFAS (en grupp kemikalier giftiga för människor och natur med långtidsverkan) eller att rösta om saken vilket hade begärts av fyra medlemsländer (Tyskland, Sverige, Danmark, Nederländerna), inte kommer ske under denna kommission.
EU-kommissionen har dessutom diskret droppat ett utlovat förslag om att uppdatera kemikalielagstiftningen REACH – något som kemiindustrin ogillat.

Weber och von der Leyen har de borgerliga och högernationella EU-regeringarna med sig.
I juni signerade europeiska regeringschefer – inklusive Ulf Kristersson – en gemensam deklaration som innehöll krav på att klimatreformerna måste upphöra nu.
Ett moratorium, en paus i klimatåtgärder.
Bland undertecknarna fanns Nikos Christodoulides (Cypern), Krisjanis Karins (Lettland), Ulf Kristersson, Kyriakos Mitsotakis (Grekland), Karl Nehammer (Österrike), Petteri Orpo (Finland), Andrej Plenkovic (Kroatien) et Leo Varadkar (Irland).

Franske presidenten Emmanuel Macron var inne på samma linje – för industrins skull – och Belgiens Alexander de Croo instämde, det kunde räcka med klimatet, en paus från biologisk mångfald behövdes i alla fall.
Polen och Ungern har alltid varit emot klimatreformer och ingår även nu bland bromsarna.

Europaparlamentets första heta strid för eller emot klimatreformerna, kom sedan att stå kring ett EU-förslag om att återställa 20 procent av skadad europeisk natur till år 2030. Mystiska inhopp ägde rum vid avgörande utskottsmöten, ett dramatiskt uttåg ur samtal publicerades innan EPP till slut (plus högernationalistiska partier ) förlorade i en sista skälvande omröstning i Europaparlamentet. Men de hade lyckats att urvattna förslaget ganska rejält.
En sista omgång i denna batalj väntas i december när parlamentet ska rösta om slutresultatet i förhandlingarna med EU-regeringar om naturrestaurering.

Under hösten kom EPP tillbaka i full styrka för att rösta ner andra reformer.
Det blev något av en chock att EU-förslaget om att minska växtgifter förkastades helt i parlamentet vilket innebär att det är dött och borta.
Svenska EPP-ledamöter (Polfjärd och Tobé) gladde sig över ”realismen” till skillnad från miljöpartister (Bah Kunke, Holmgren som röstat nej pga förslaget urvattnats) medan KDs Skyttedal ansåg att svenska bönder nu kunde vara glada och centerns Emma Wiesner menade att tvärtom, svenska bönder har redan dragit ner på växtgifter så detta förslag hade förbättrat deras konkurrenskraft.

I veckan som gick stod striden om att minska mängden förpackningar. Förslaget gick igenom men inte utan att ha vattnats ur, t ex genom att fortsatt tillåta engångsförpackningar. Istället för at McDonalds, Starbucks och de andra måste fasa ut engångsförpackningar, ska de nu tillåta den konsument som vill, att ta med sig egna förpackningar.
”Om de (vänstern och de Gröna) lyckats hade våra medborgare trott att vi inte har bättre idéer för vår planet än att förbjuda förpackning på färsk frukt och grönsaker. Vi ska inte lägga oss i varje detalj av européernas liv,” sa EPPs förhandlare Massimiliano Salini.

Vinden har definitivt vänt. Von der Leyen-kommissionen backar i klimatfrågor, flera EU-regeringar har tröttnat och i den sista bastionen, Europaparlamentet, står kampen för varje procent, varje åtgärd.