Statsminister Stefan Löfven har åter släppt in EU-flaggan på sina presskonferenser. En signal om att det är dags för svenska partier att byta fot och börja argumentera för att det är nog är klokt av Sverige att gå i borgen för stödmiljarder till Italien och Spanien för att lyfta Europa ur coronakrisen.
EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen fick på det senaste toppmötet den 23 april klartecken av stats- och regeringscheferna att ta fram ett helt nytt förslag till långtidsbudget där även en ”Återhämtningsfond” ingår.
EU-ländernas regeringar verkar ha insett att deras solospel hittills under krisen inte fungerar eftersom de ekonomiskt är så beroende av varandra, och att de inte är förmögna att själva ta fram ett gemensamt räddningspaket.
Kommissionen har sedan dess arbetat fram ett förslag som lär gå till historieböckerna som det mest omfattande i EU:s historia. Ursula von der Leyen lyfte lite på förlåten i tal i EU-parlamentet på onsdagen.
Huvudbudskapet är att Återhämtningsfonden ska skapas genom att samtliga medlemsländer blir borgensmän när EU tar upp lån på finansmarknaderna:
”The Commission can borrow on the capital markets with the guarantee of the Member States.”
I stället för gemensam upplåning genom ”coronaobligationer” eller ”euroobligationer” går medlemsländerna i borgen för upplåning av EU-kommissionen. EU:s långtidsbudget får ett extra höjt tak som ger utrymme för kommissionen att få låna till mycket låga räntor på finansmarknaden.
Ursula von der Leyen talade om tre olika användningsområden för extrapengarna till EU-budgeten:
+ Först i tur står att stödja de länder som drabbats hårdast av coronakrisen, till offentliga investeringar och reformer. Kommissionen jämställer det med nuvarande regionalstöd, som är bidrag till ekonomiskt svaga regioner:
”This will be allocated based on the severity of the economic and social impacts of the crisis.”
+ Den andra delen handlar om insatser för att få igång företagsinvesteringar, genom en ”Strategic Investment Facility”, där lånemedlen kan ges som garanti för satsningar i t ex 5G, AI och vätgas, .
”We will also propose a new Solvency Instrument. This will help match the recapitalisation needs of healthy companies who have been put at risk as a result of the lockdown – wherever they are located in Europe.”
+ Den tredje delen handlar om satsningar för att EU ska stå bättre rustade framöver.
”We will create a new, dedicated Health Programme.”
Ursula von der Leyen nämnde inga siffror för stödpaketet, men enligt medialäckor handlar det om att få fram satsningar på 2 000 miljarder euro. Och det är också vad en unikt bred majoritet i EU-parlamentet kräver.
De fem största partigrupperna i parlamentet – konservativa EPP, socialdemokraterna, liberalerna, konservativa ECR och De Gröna – har enats om kraven.
Ursula von der Leyen lovade också att det folkvalda EU-parlamentet kommer att få ett inflytande över stödpaketet. När den nya fonden läggs in i långtidsbudgeten kommer stödåtgärderna att styras mer via kommissionen och parlamentet än under eurokrisen då regeringarna hade stor kontroll över räddningsinsatserna och villkoren.
”For me, it goes without saying that this Parliament must provide the democratic accountability – and have its say on the entire recovery package – just as it does on the EU budget.”
Förhandlingarna om de ekonomiska stödpaketen har nu gått så långt att nejsägarländer som Holland och Sverige har insett att de inte längre kan stoppa planerna på att ge EU-kommissionen möjlighet till en massiv upplåning med medlemsländerna som borgensmän.
Sverige och Holland tillsammans med några andra länders regeringar i stället ha som strategi att försöka förhindra att några av de upplånade miljarderna används till att ge bidrag till länder som Italien och Spanien.
-EU kan inte ge bort pengar, som EU-minister Hans Dahlgren uttryckte det i Ekots lördagsintervju.
Dragkamp om långfristiga lån kontra bidrag för att stödja de allra hårdast drabbade av coronakrisen väntar efter att EU-kommissionen lagt fram hela förslaget till räddningspaket nästa vecka. Men Stefan Löfven har tagit steget att låta Sverige gå i borgen för andra EU-länder och då kan det också vara läge att ha med sig EU-flaggan när man talar om coronakrisen.