EU:s tröga beslutsmaskineri tog ett historiskt steg på torsdagskvällen när de två sista nationella parlamenten godkände den gigantiska återhämtningsfonden på 750 miljarder euro. De första efterlängtade miljarderna kan börja betalas ut redan i sommar, men det riskerar nu att sinkas av att Sverige och några andra regeringar ännu inte lämnat in sina planer på hur de ska uppfylla villkoren för stöden.
Den finländska regeringen lämnade in sin ”återhämtningsplan” på torsdagen, och blev därmed det 19:e medlemslandet. Reglerna för att få ut dessa EU-miljarder är betydligt striktare än de vanliga budgetbidragen, och EU-kommissionen blandar sig i regeringarnas planer redan under förberedelserna:
”The presentation of this plan follows an intensive dialogue between the Commission and the Finnish authorities over the past number of months.”
Planerna från varje regering skulle ha lämnats in senast på Valborgsmässoafton, men finansdepartementet hade ingen förklaring till varför den inte levererat. Nu ökar EU-kommissionen pressen på de åtta eftersläntrarna, och motiverar sina kontakter med medlemsländerna med att deras planer annars riskerar att stoppas när övriga EU-länders finansministrar ska granska dem:
”The Commission has been working intensively with the Member States on the preparation of their recovery and resilience plans. During this phase, the Commission provides recommendations to address gaps and outstanding issues. By doing so, we aim at avoiding the notification of plans with problematic measures that would need to be rejected.”
Klartecknet för återhämtningsfonden från parlamenten i Österrike och Polen på torsdagen gör att EU-kommissionen nu räknar med att ta det historiska steget att ta lån på de internationella finansmarknaderna, lovade budgetkommissionären Johannes Hahn på Twitter:
”I am confident that all remaining steps can be finalised still in May which would enable us to kickstart Next Generation fond and to start borrowing at the capital markets already in June!”
Det är första gången EU-kommissionen fått möjligheten att låna för att förstärka budgeten och därmed stöden till medlemsländerna. Tysklands finansministser Olaf Scholz(S) har kallat det för ”The Hamiltonian Moment”, med hänvisning till när USA:s regering för första gången fick möjlighet till gemensam upplåning och började skapa en federal stat. Scholz hoppas att EU-kommissionens lånemöjlighet inte ska vara en engångshändelse utan blir ett permanent instrument för att ”vidareutveckla EU”.
Men EU-ledarnas beslut om återhämtningsfonden i fjol somras var en kompromiss, och det finns därför många hinder på vägen för att projektet ska förverkligas, och eventuellt leva vidare.
Därför pressar EU-ordförandelandet Portugal tillsammans med kommissionen på de regeringar som inte lämnat in sina planer. De är oroliga för att länder som var emot återhämtningsfonden, som Sverige och Holland, ska sinka planerna, enligt Financial Times.
A handful of northern countries could still throw sand in the wheels. The likes of Sweden, the Netherlands and Denmark may need to win parliamentary approval for every national recovery plan. These domestic constitutional constraints could drag out cash dispersal, particularly if their parliaments go on their traditional summer breaks in July and August. “That is why we are in talks with all governments to make everything that can be done before the summer,” said Portugals finance minister João Leão.
När medlemsländerna väl lämnat in sina planer har kommissionen formellt två månader på sig för ytterligare granskning. Därefter är det EU-finansministrarnas tur att granska varandras planer och rösta om varje land. Men Portugals finansminister Leão hoppas att kommissionens förarbete med medlemsländerna ska göra att varje lands plan kan få stämpeln Godkänt direkt när den landar i Bryssel, och att finansministrarnas omröstning bara ska bli en formsak.
Då skulle de första utbetalningarna från återhämtningsfonden kunna göras redan i slutet av sommaren.
Det vore naturligtvis ytterst pinsamt för den svenska regeringen om den i det här läget skickade in en plan som inte fick godkänt av EU-kommissionen och övriga länders finansministrar.
Samtidigt ökar pressen på EU-kommissionen att förverkliga den andra byggstenen i projektet med återhämtningsfonden – möjligheten att stoppa utbetalningarna om något medlemsland bryter mot EU:s rättsstatsregler.
EU-parlamentet hoppas att de här reglerna ska öka möjligheten att ingripa mot främst Ungern och Polen, där nuvarande regelverk inte lyckats förhindra urholkningen av demokratin.
Nu väntar parlamentet otåligt på att de nya sanktionsmöjligheterna ska finns klara att användas när utbetalningarna från återhämtningsfonden börjar.
Parlamentet hotar dra kommissionen inför EU-domstolen om den inte senast den 1 juni levererar de utlovade riktlinjerna för hur sanktionerna ska kunna utfärdas. EU-kommissionen skyller i sin tur på förseningen med att den väntar på EU-domstolen ska komma med ett utslag om sanktionsmöjligheterna är lagliga efter att Ungern och Polen överklagat EU-toppmötets beslut.
Arbetet med att öka EU:s möjligheter att lyfta Europa efter coronakrisen fortgår, men det finns flera hinder på vägen. Frågan är om den svenska regeringen vill bli stämplad som en bromsare eller samarbetspartner.
TILLÄGG:
Fredag eftermiddag. Sent omsider. Sverige levererar sin plan för EU:s återhämtningsfond. Ingen förklaring till varför försenad och att framförhandlad med EU-kommissionen.
Finansministern låtsas inte om att den sena svenska planen redan är förhandlad med EU-kommissionen: ”Magdalena Andersson antyder att hon inte kommer ligga sömnlös i väntan på att regeringen ska få Bryssels godkännande.”
EU-kommissionens version av hur svenska regeringens plan togs fram: ”The presentation of these plans follows intensive dialogue between the Commission and the national authorities of these Member States over the past number of months.”